Språktidningens podd

Vilka är nyheterna i 2026 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista? Varför släpps stavningen schysst till sist in i det språkliga finrummet i SAOL? Och hur kommer det sig att SAOL godtar avokados men inte mangos som pluralformer? Här samtalar Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om den nya upplagan.

Går det bra att använda dåligare och dåligast i stället för sämre och sämst? Är det lämpligare att tala om funktionellare och funktionellast än mer funktionell och mest funktionell? Och varför skiljer sig ofta formerna som förordas i Svenska Akademiens ordlista från Språkrådets rekommendationer just när det gäller komparation av adjektiv? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att se på vilka former som är bäst.

Varför platsar både skibidi och six seven i 2025 års nyordslista? Varifrån kommer lånorden på listan? Och varför anpassas vissa ord till svenskan och andra inte? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell och Ola Karlsson från Språkrådet och Anders Svensson från Språktidningen om 2025 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2025

Språkkrav diskuteras nu för olika yrken – men handlar det i själva verket snarare om språkmål än om språkkrav? Vad innebär beslutet att tidsbegränsa sfi till tre år? Och är det nödvändigt att alla som flyttar till Sverige också lär sig svenska? I det här avsnittet samtalar Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om svenska språket, integrationen och arbetsmarknaden.

Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i svenskan.