Vetenskapsradion

Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män.
Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen.
Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig.
Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass.
Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig.
Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Unga blev medforskare i ett unikt projekt om psykiskt välbefinnande. Resultatet kan förändra både forskning och samhälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa?
I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar.
Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga.
Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror?
Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället.
Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet.
Reporter: Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.
Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.
AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.
Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.
Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.
Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.
Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:
Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research
Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup.
Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation.
Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se