2000 afleveringen
- Nativiteten sjunker, framför allt i 20-årsåldern. Demografer ser flera möjliga orsaker men kliar sig ändå i huvudet kring den stora orsaken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Barnafödandet minskar i Sverige och i många andra delar av världen. Nedgången syns tydligt bland de unga vuxna. Föräldraskapet beskrivs ofta numera som ett planerat projekt där mycket ska hinnas med innan barnet ska kunna få plats.
Forskare pekar på olika förklaringar men det finns en stor osäkerhet kring vad som verkligen har förändrats. En del beskriver det som en normförändring där familjen tar mindre plats tidigt i vuxenlivet, men också att pressen har ökat på att vara en engagerad förälder.
Kan en förändrad bostadspolitik göra skillnad? Eller att ge ett större barnbidrag till den unga barnen?
Hur mycket ska staten försöka göra för att försöka vända utvecklingen, något som annars kan leda till problem för den traditionella välfärdsstaten.
Hör Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och som leder den statliga utredningen ”En framtid med barn”,
Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier och Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier, som nyss lagt fram sin delutredning ”Vad kan och bör staten göra?”
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se - Sveriges syn på asylsökande och invandrare växte fram för 50 år sedan. Då var den rättighetsbaserade. Men 2015 svängde den till mer av en kravmodell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det var 1975 som riksdagen fattade beslut om tydligare integrationspolitik. Då var utgångspunkten att integration skulle byggas med jämlikhet, valfrihet och samverkan. I praktiken handlade det om att skapa struktur efter år av arbetskraftsinvandring, med tolkar och hemspråk när barn hamnade i klassrum utan stöd. Idén om välfärdsstaten innebar lika villkor i arbetsliv och samhälle. Den linjen levde fram till 2015.
Det året kom ungefär dubbelt så många asylsökande jämfört med årets dessförinnan, drygt 160 000. Det var främst från kriget i Syrien och ensamkommande från Afghanistan. I november lades politiken om. Villkoren blev mer restriktiva. Gränskontroller införde.
Men opinionen var 2015 fortfarande positivt till flyktingar, men förändrades under 2016.
De tillfälliga reglerna blev senare permanentade 2021. Det handlade om tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och svårare anhöriginvandring.
Undersökningar i Sverige som gjorts återkommande med migranter som kommer från länder utanför EU visar att de har lätt att ta till sig om demokrati, jämställdhet, skola och arbete. 64 procent uppger en känsla av att vara hemma i Sverige. Men en del känner mer motstånd när det gäller syn på skilsmässa, sex, abort och hbtqi. Det har kallats för selektiv integration.
Kraven på inkomstgräns på mer än 30 000 kronor för att söka arbetstillstånd skapar oro hos många.
Medverkar gör Karin Borevi, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola samt Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, senior forskare vid Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se Demonstrationsvågens dilemma – ju fler tågen samlar, desto svårare att enas kring budskap
13-11-2026 | 20 Min.En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Unga demonstrerar i hundratusental på gatorna i Paris och övriga Europa, i Asien, Afrika och Sydamerika. I några fall har det övergått i våldsamheter. På andra håll så har de fått regimer att falla, och till och med vunnit val. Det har varit ett år av manifestationer och det talas om en ”generation z” som har fått nog.
Vi frågar oss vad som ligger bakom den globala protestvågen, vad som förenar och skiljer rörelserna i de olika länderna, och varför det nu återigen är Frankrike som är epicentrum för protestskalven.
Protestforskaren Katrin Uba säger att det blir ett dilemma för demonstrationerna om de växer inte bara i antal medverkande utan även i antal budskap.
Medverkande: Katrin Uba, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet; Laurent Frajerman, sociolog med inriktning på sociala rörelser knuten till forskningscentret Cerlis, Paris; samt några personer engagerade i proteströrelserna i Frankrike och Italien.
Reporter i Neapel: Lena Nordlund
Ljudtekniker: Nils Lundin
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se- Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bo Lindberg har i inskrivningsliggare och material från studentnationerna i Uppsala kunnat följa medicinstudenter genom tre sekler, från 1600-talets prästhem till 1800-talets växande studentliv. Kartläggningen av 2 800 personer visar hur riskerna ofta följde med yrkesvalet. Omkring fem procent uppges ha dött i tuberkulos, samtidigt som diagnostiken var osäker och dödsorsaker ibland skrevs som ”tärande sjukdom”.
Krig återkommer som en annan förklaring till tidiga dödsfall. Under Gustav III:s krig mot Ryssland kallades studenter ut som fältläkare och dog ofta inte av skador, utan av fältsjuka – diarrésjukdomar kopplade till dålig hygien. Samtidigt förändras läkarutbildningen: medikofilen införs som förberedande steg, humoralpatologin och behandlingar som åderlåtning tappar mark, och kirurgi blir en del av studierna.
I materialet syns också enskilda människoöden, som den första kvinnan som skrevs in på läkarutbildningen i Uppsala efter att universiteten öppnats för kvinnor
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården
11-11-2026 | 20 Min.Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 18/11-2025.
Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.
Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.
Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Meer Wetenschap podcasts
Trending Wetenschap -podcasts
Over Vetenskapsradion
Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Podcast websiteLuister naar Vetenskapsradion, NRC Onbehaarde Apen en vele andere podcasts van over de hele wereld met de radio.net-app

Ontvang de gratis radio.net app
- Zenders en podcasts om te bookmarken
- Streamen via Wi-Fi of Bluetooth
- Ondersteunt Carplay & Android Auto
- Veel andere app-functies
Vetenskapsradion: Podcasts in familie








































