Vetenskapsradion

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251014.
I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.
Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.
WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Hannes Alfvéns framtidsbok från 1966, ”Sagan om den stora datamaskinen”, förutsåg hemmadatorn och mobilen. Nu väcker AI, incidenter och kontroll nya krav på techbolag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När USA:s president Donald Trump samlar de stora techbolagen i Vita huset handlar samtalet om en ny sorts säkerhetsrisk. Artificiell intelligens har i flera incidenter börjat ta oönskade initiativ, och bolagen enas om en moraliskt bindande uppgörelse där regleringen i praktiken ska skötas av dem själva. Samtidigt kopplas utvecklingen till kampen om att vinna mot Kina.
Tankarna på datorer som tar över är äldre än dagens AI-debatt. Redan 1966 skrev fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvén science fiction-boken Sagan om den stora datamaskinen, under pseudonymen Olof Johannesson. Med satir som verktyg skildras ett samhälle där datoriseringen förändrar vardagen och där små hemmadatorer och mobilen anas långt innan tekniken fanns i fickan.
I dag beskriver barnbarnet Gabriel von Heijne hur moderna modeller från OpenAI och Anthropic kan skriva programkod efter några varv, men också hur bristen på insyn i neurala nätverk gör utvecklingen svår att kontrollera. Skolan, språkinlärning och kunskapsnivå lyfts som sårbara punkter, liksom kartläggning med kameror överallt. När självlärande system blir målet ökar behovet av styrning innan tekniken springer förbi människans kontroll.
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Statiska kartor möter en rörlig jord. I vissa länder diskuteras dynamiska referenssystem där varje punkt får koordinat och hastighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marken rör sig hela tiden, men kartor och positioner måste ändå gå att lita på. Landhöjning efter istiden, plattektonik, jordbävningar och vulkanism flyttar jordskorpan – ofta bara centimeter per år, men tillräckligt för att bli ett problem när mätningar ska göras på millimeter- och centimeternivå. Samtidigt påverkar smältande glaciärer och omfördelning av vatten både jordens form och rotation, något som i sin tur kan störa möjligheten att se små förändringar med GPS och andra liknande system.
På en internationell geodesikonferens i Gävle beskriver forskare hur rörelserna först måste mätas och sedan modelleras för att kunna korrigeras. I Sverige används ett statiskt koordinatsystem som hålls fast över tid, medan en landhöjningsmodell ligger i bakgrunden för att exempelvis satellitbaserade positioner via mobiltelefoner ska fungera. På platser där marken rör sig snabbare, som i delar av Nya Zeeland, diskuteras i stället mer dynamiska referenssystem. Där kan varje punkt ha både koordinat och hastighet, så att läget kan räknas fram för en viss tidpunkt. Frågan är hur långt ett sådant arbetssätt kan nå när allt mer blir digitalt – och jorden fortsätter att röra sig.

Medverkande: Per-Anders Olsson, Rebekka Steffen, Angela Menesec Gutierrez, Christian Solgaard och Jeff Freymueller.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tryffelfebern växer med nya odlare, kockar och hundförare på Gotland. Samtidigt varnar forskare för färre tryfflar i ett varmare klimat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På Gotland har bourgognetryffeln gått från misstänkt raritet till en eftertraktad delikatess. På en odling på östra delen av ön står ekar i rader. Svampen lever i symbios med träd som ek och hassel och behöver en väl dränerad, kalkrik jord för att trivas. När hösten kommer tar jakten fart och tränade hundar söker av marken efter de mogna fruktkropparna som ligger gömda under jord.
Skörden har ökat tydligt. Under 2025 gav odlingen 52 kilo säljbar tryffel, jämfört med 27 kilo året innan. Intresset har samtidigt vuxit och fler vill lära sig odla, träna hundar och använda tryffel i matlagningen. På hösten ordnas också tryffeljakter som mynnar ut i en tryffelfestival i november, med marknad och särskilda tryffelmiddagar.
Men framgången är inte given. Tryffeln är beroende av vatten, och de flyktiga aromerna är en del av svampens strategi för att locka däggdjur som sprider sporerna vidare. Forskare pekar ut klimatförändringar som ett hot mot framtida skördar, särskilt med värme och torka. Gotland har hittills gynnats av milda höstar, men sämre säsonger längre söderut har redan gjort att bourgognetryffel efterfrågas längre norrut.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester i jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spridningen av avloppsslam på svenska åkrar har fördubblats på tio år. För bönderna är slammet ett billigt gödselmedel som tillför fosfor, kväve och organiskt material, särskilt viktigt när importerat gödsel blivit dyrare efter Ukrainakriget. Samtidigt innehåller slammet oönskade ämnen som tungmetaller, PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester.
Kritiker varnar för risker för miljö och livsmedelsproduktion, medan förespråkare pekar på kretsloppstänkande och ekonomiska vinster. Jordbruksverket och Naturvårdsverket anser att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se