Vetenskapsradion

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna.
Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.
En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna.
Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande.
Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:
"Dagens skolelever är en försöksgeneration."
Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket:
"Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig."
Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan.
"AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande."

Reporter: Anders Diamant
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i februari 2026.
Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen?
Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg.
Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan.
Programledare: Lena Nordlund
[email protected]
Reporter och producent: Björn Gunér
[email protected]

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i mars 2026.
Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.
Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.
Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.
Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Negativa attityder vid rekrytering gör äldre till förlorare. Rådgivning och möjlighet att prova nytt kan minska risk för sjukskrivning och förtida pension.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Debatten om längre arbetsliv fastnar ofta i pensionsregler, men forskningen pekar på konkreta verktyg som kan göra det möjligt att ställa om i tid. Arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan krav, kapacitet och energireserver. Från omkring 45 års ålder behöver många en gradvis anpassning för att inte tömmas på ork.
En föreslagen lösning är mitt i livet-yrkesrådgivning, riktad till dem som börjar märka att återhämtningen tar längre tid. En annan är en tydligare struktur för att kunna vara ledig från jobbet och pröva ett annat arbete – något som saknas i dag, även om studieledighetslagen finns.
Samtidigt visar studier att chansen att bli kontaktad vid rekrytering minskar redan efter 40, och arbetsgivare kan misstro äldre när det gäller driv, flexibilitet och vilja att lära nytt. Här kan rådgivning och möjlighet att prova nytt minska risken att hamna i lång sjukskrivning eller tvingas till tidig pension.
Forskningscentrumet Relate ska under tio år kartlägga läget för sjukskrivna 55-plussare och samla aktörer för bättre återgång, bland annat med rehabilitering och försök med sensorer och Internet of Things.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Erfarenhet och motivation räcker inte. Ofta gör åldersdiskriminering, svag efterfrågan och sjukskrivning att dörrar stängs snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. Arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ.
Åldersdiskriminering kan vara en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser.
Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]