Vetenskapsradion

Erik Bäckström går på bal i Delsbodräkt med röda knätofsar. Folkdräkt har blivit en eftertraktad festdress bland unga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i september 2025.
I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.
Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.
Medverkande:
Erik Bäckström
Olga Schildt
Anna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnär

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20250902.
Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.

Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?
Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.
Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

DNA-analyser av maginnehåll på allt från spindlar till fåglar ger ledtrådar om hur stor roll knott och mygg spelar i ekosystemet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ett par mil öster om Nuuk, på Grönland, ligger Kobbefjords forskningsstation. Här forskar Viktor Gårdman, från Norrköping, på myggor och knott. På sommaren måste han ha ett nät över sig för inte bli uppäten. Men det hindrar inte Viktor, han vill ta reda på vilken roll dessa insekter har för ekosystemet på Grönland.
Hitintills har han upptäckt att myggor är en ganska viktig pollinatörer av vanliga växter, att nykläckta myggor är en viktig föda för spindlar men att de inte är en lika viktig föda för fåglar.
Medverkande: Viktor Gårdman, doktorand vid Grönlands naturinstitut i Nuuk.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Fyraprocentsspärren är en politisk kompromiss mellan höger- och vänsterblocket från 60-talet, med makt att påverka både sakinnehåll och vilket parti vi röstar på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fyraprocentsspärren avgör vilka partier som tar plats i riksdagen och leder till återkommande dramatik i varje valrörelse. Inför valet 2026 syns det när Liberalerna länge legat under fyra procent i flera opinionsmätningar.
Spärren infördes när Sverige gick från tvåkammar- till enkammarriksdag. Den bygger på politiskt kalkylerande; där det demokratiska värdet av proportionell representation vägs mot att få effektiva, handlingskraftiga majoriteter och regeringar.
Statsvetenskapliga resonemang pekar på att fyraprocentsspärren kan leda till taktisk röstning och stödröstning för att undvika en bortkastad röst. Men det finns ingen stor debatt eller samlad opinion i Sverige som kräver att fyraprocentsspärren ändras. Och förändring svår, eftersom spärren är en grundlagsfråga och vinnare och förlorare skiftar över tid. Och vad skulle vi ha istället?
Jämförelser med Danmark, Nederländerna och Finland visar att andra spärrar, eller inga nationella trösklar alls, ger andra partilandskap.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Anders Tegnell var i centrum för uppmärksamheten under covidpandemin och undrar fortfarande varför det blev så. Nu går han gradvis i pension.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vid ett panelsamtal på Försvarshögskolan gav Tegnell sina reflektioner om vad som blev rätt under pandemin och vad som kunde gjorts annorlunda.
Att det kommer fler pandemier kan vi vara säkra på. Men om det blir influensavirus, coronavirus eller något annat smittämne som orsakar dem kan vi inte veta. Kanske sprids istället en matburen smitta över världen?
Det enda vi vet säkert är att nya smittor kommer att komma, och att vi behöver vara bra på att fatta beslut också under osäkra omständigheter och ändra dem vid behov. Det menar både Anders Tegnell och Emma Spak, som arbetade på SKR under pandemin och nu samordnar regionernas arbete.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se