Vetenskapsradion

En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Unga demonstrerar i hundratusental på gatorna i Paris och övriga Europa, i Asien, Afrika och Sydamerika. I några fall har det övergått i våldsamheter. På andra håll så har de fått regimer att falla, och till och med vunnit val. Det har varit ett år av manifestationer och det talas om en ”generation z” som har fått nog.
Vi frågar oss vad som ligger bakom den globala protestvågen, vad som förenar och skiljer rörelserna i de olika länderna, och varför det nu återigen är Frankrike som är epicentrum för protestskalven.
Protestforskaren Katrin Uba säger att det blir ett dilemma för demonstrationerna om de växer inte bara i antal medverkande utan även i antal budskap.
Medverkande: Katrin Uba, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet; Laurent Frajerman, sociolog med inriktning på sociala rörelser knuten till forskningscentret Cerlis, Paris; samt några personer engagerade i proteströrelserna i Frankrike och Italien.
Reporter i Neapel: Lena Nordlund
Ljudtekniker: Nils Lundin
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bo Lindberg har i inskrivningsliggare och material från studentnationerna i Uppsala kunnat följa medicinstudenter genom tre sekler, från 1600-talets prästhem till 1800-talets växande studentliv. Kartläggningen av 2 800 personer visar hur riskerna ofta följde med yrkesvalet. Omkring fem procent uppges ha dött i tuberkulos, samtidigt som diagnostiken var osäker och dödsorsaker ibland skrevs som ”tärande sjukdom”.
Krig återkommer som en annan förklaring till tidiga dödsfall. Under Gustav III:s krig mot Ryssland kallades studenter ut som fältläkare och dog ofta inte av skador, utan av fältsjuka – diarrésjukdomar kopplade till dålig hygien. Samtidigt förändras läkarutbildningen: medikofilen införs som förberedande steg, humoralpatologin och behandlingar som åderlåtning tappar mark, och kirurgi blir en del av studierna.
I materialet syns också enskilda människoöden, som den första kvinnan som skrevs in på läkarutbildningen i Uppsala efter att universiteten öppnats för kvinnor
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 18/11-2025.
Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.
Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.
Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskningsantologi ”Marken, vattnet och tankarna” har tagits fram i samband med ”Sanningskommissionen för det samiska folket”. Den samlar ett femtiotal forskare som beskriver forskning i Sápmi på ett populärvetenskapligt sätt, där historieprofessorn Gunlög Fur och docenten Anna-Lill Drugge varit ett par av redaktörerna.
Forskarna sätter fokus på hur kunskap om Sápmi har producerats och använts. Historiskt har forskning varit tätt sammankopplad med svensk samepolitik, rasbiologi och skolreformer som nomadskolan. Konsekvenserna blev bland annat en statlig uppdelning mellan renskötande samer och andra samer som skulle assimileras, en konfliktlinje som fortfarande märks.
Antologin tar också upp begreppen inre kolonisering och svensk kolonialism. När silverfynd väckte det svenska styrets intresse på 1600-talet knöts resurser och krigsekonomi samman med ambitioner om kristendom och ett ”civiliserat” levnadssätt, samtidigt som samiska röster och anspråk trängdes undan. Tidiga empiriska skildringar, som Lapponia, byggde på insamlat material via präster och samiska utsagor, men genom ett tydligt utifrånperspektiv.
I dag växer urfolksforskning som vill flytta tyngdpunkten från forskning om samer till forskning med och av samer, med nya metoder och större utrymme för samiska perspektiv. Ett exempel är samarbeten mellan klimatforskare och renskötare, där kunskap om snötäcke och lavar kan förfina prognosmodeller för klimatförändringar. Samtidigt pekas blinda fläckar ut: samiskt liv utanför samebyar och historien i sydsamiskt område är fortfarande sämre kartlagt.
Medverkar i samtalet gör Gunlög Fur, professor i historia vid Linneuniversitet samt Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Tyra Fjellgren och Mirja Fjellgren Utsi, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, längtar efter att flera ska lära sig väldigt grundläggande saker om den samiska kulturen. De båda läste upp vittnesmål när Sanningskommissionen överlämnade sin slutrapport i Staare/Östersund till kulturminister Parisa Liljestrand 30 september 2026.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta.
Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget?
Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat.
Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se