Vetenskapsradion

Anders Tegnell var i centrum för uppmärksamheten under covidpandemin och undrar fortfarande varför det blev så. Nu går han gradvis i pension.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vid ett panelsamtal på Försvarshögskolan gav Tegnell sina reflektioner om vad som blev rätt under pandemin och vad som kunde gjorts annorlunda.
Att det kommer fler pandemier kan vi vara säkra på. Men om det blir influensavirus, coronavirus eller något annat smittämne som orsakar dem kan vi inte veta. Kanske sprids istället en matburen smitta över världen?
Det enda vi vet säkert är att nya smittor kommer att komma, och att vi behöver vara bra på att fatta beslut också under osäkra omständigheter och ändra dem vid behov. Det menar både Anders Tegnell och Emma Spak, som arbetade på SKR under pandemin och nu samordnar regionernas arbete.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 18/8–2025.
En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.
Medverkande:
Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker

Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet är en repris från februari 2026.
Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.
Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.
Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.
Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.
Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.
Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetiskt föräldraskap.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Skuggan från solpanelerna kan bromsa uttorkning under värmebölja, men regniga somrar kan ge lägre skörd när marken torkar långsamt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Solpaneler mitt i ett spannmålsfält kan göra att samma hektar ger både solel och skörd. På försöksåkern i Kärrbo utanför Västerås testar Mälardalens universitet solsambruk, eller agrivoltaik, med paneler som står glesare än i en konventionell solpark. Vissa paneler är vertikala, andra sitter högt så att traktor och tröska kan passera.
På fältet upptar panelerna omkring 10 procent av ytan, resten är åker med spannmål, vall och andra grödor. Skuggan kan bli en fördel när värmeböljor torkar ut marken och växterna slipper det värsta solgasset, samtidigt som regniga somrar kan ge sämre förutsättningar när marken torkar långsammare. Forskarna mäter mikroklimat och hur ljus fördelas över marken, men också hur grödor kan påverka elproduktionen genom att reflektera ljus.
Intresset ökar när stora solparksprojekt stoppas på bördig jord, som på Kullahalvön, och när Sverige ännu saknar tydliga regler för relationen mellan el och skörd. I Tyskland krävs att 66 procent av ursprunglig skördeavkastning finns kvar. I Sverige finns större exempel i Hova där ett 13 hektar stort solsambruk ger el till cirka 1 600 hushåll och lämnar 80 procent av ytan för jordbruk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Även om forskare har lyckats ta fram konstgjord spindeltråd behöver de fortfarande ta hjälp av riktiga spindlar för att förbättra sin tråd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En ljus sommarnatt följer Vetenskapsradion med en del av SLU-forskaren Anna Risings forskargrupp ut på spindeljakt vid en småbåtshamn. Här ska de hitta och samla in brospindlar som de kan studera på labbet för att förbättra den konstgjorda spindeltråden som forskargruppen är känd för. Den är nämligen inte lika stark som originalet.
Drömmen är att få ett såväl miljömässigt som funktionsmässigt hållbart material som kan användas inom modeindustrin, till sportutrustning, i försvaret och så vidare.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se