Vetenskapsradion

Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.
Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor.
Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.
Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Snart ska en raket iväg som är tänkt att ta människor längre bort från jorden än någonsin. Nästa steg är att åter landa på månen, och allt fler länder ger sig in i den nya rymdkapplöpningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
NASA:s raket som står på startplattan i Florida är den största hittills, och den har aldrig tidigare lyft med en besättning. Detsamma gäller Orion-kapseln, där de fyra astronauterna ska sitta. Dessutom ligger europeiska ESA bakom en viktig del, för första gången. Men varför är månen, som ingen människa satt sin fot på sedan 1972, nu åter så intressant?
Vi hör svaren på det, hur resorna Artemis II och III ska gå till, och hur det hela också är en förberedelse för bemannade turer till Mars.
Medverkande: Kristine Dannenberg, ansvarig för utforskande och tillträde till rymden, Rymdstyrelsen.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.

Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.

De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?

Reporter: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning?
Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.
Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik.
Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöer

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.
Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]