Vetenskapsradion

Trots mycket tal om grön omställning så står fossila bränslen fortfarande för 85 % av världens energiproduktion. Och de pågående krigens effekter visar tydligt på riskerna i beroendet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna andra del av två hör teknikhistorikern Per Högselius om hur västländernas jakt på olja under tidigt 1900-tal blev en del av kolonialismen, och om vilka följder det får idag. Vi hör också om hur fossil naturgas efterhand gav nya makthavare och beroenden, och om alla de områden där vi använder fossila bränslen utan att vi riktigt tänker på det.
De fossila reserverna i marken har ofta bedömts vara på väg att ta slut, men ny teknik ger ständigt nya möjligheter till fortsatt utvinning. Samtidigt innebär användningen att den globala uppvärmningen ökar, så hur kan beroendet brytas? Och vilka beroendekedjor och risker kommer med omställningen till förnybar energi?
Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol.
Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet.
Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.
Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.
Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Två ungdomar har avlidit och flera blivit sjuka i ett utbrott av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Men varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Många bär på meningokockbakterier utan att alls bli sjuka. Men blir man sjuk kan det gå fort – som i utbrottet i Canterbury i grevskapet Kent i England.
Vad kan det bero på att bakterien nu orsakat sjukdom hos ett antal ungdomar?
Vi får en direktrapport från radions korrespondent Nina Benner. Vi hör också Cathrine Isitt, forskare från Storbritannien nu verksam på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, som forskat just på meningokocker.
Folkhälsomyndighetens Tina Crafoord förklarar varför vi inte vaccinerar i Sverige.

Programledare: Annika Östman
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.
Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.
Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.
– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]
Tekniker: Victor Bortas Rydberg
[email protected]