Vetenskapsradion

Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 6/11–2025.
På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.

Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten låter Falkenbergs kommun besökare smaka sallad på sockertång, inlagd med dressingar som dill och citron, sesam och chili. Provsmakningar och försök i skolmatsalar är tänkta att sänka tröskeln och göra tång mer vardaglig.
Den svenska tången har diskuterats sedan 1980-talet, men på butikshyllan dominerar fortfarande importerade produkter som nori och wakame. Samtidigt visar FN:S livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, att Asien odlade över 38 miljoner ton alger 2024, medan svenska företag skördade drygt 90 ton 2023.
Forskare pekar på flera skäl att odla mer tång, eller makroalger, som det också heter, i kalla, näringsrika vatten. De växer på rep eller linor i havet, tar upp koldioxid samt kväve och fosfor och kan därför bidra till minskad övergödning. Havssallad, Ulva fenestrata, lyfts som en god källa till vitamin B12, och algernas umami och havsarom kan ge marin profil åt nya livsmedel.
Men hindren finns kvar: lönsamhet, kostnadseffektiv odling och förädling, samt att produkterna måste synas och gå att hitta i butik. Säkerheten behöver också hanteras. Alger kan binda tungmetaller och brunalger kan bli jodrika, vilket gör rena odlingsplatser och metoder som blanchering viktiga.
Reporter: Angela Wiese Edeler
angela.wiese@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Jorden roterar runt sin axel ett varv per dygn. Men bara ungefär. Rotationshastigheten varierar lite och avtar med tiden. Därför har man då och då stoppat in en extra sekund, en skottsekund.
Men det är lite besvärligt att göra det, och därför tog den internationella meterkonventionen sitt beslut på ett möte i Paris nyligen: Vi ska inte längre stoppa in några skottsekunder. Istället får det bli en skillnad på en hel timme mellan sol och klocktid innan vi gör nåt åt det.
Just nu snurrar jorden dessutom snabbare än vanligt och man hade börjat se ett kommande behov av att ta bort en sekund - vilket aldrig gjorts.
Men vad är det som gör att jordrotationen varierar som den gör? Och varför var det så viktigt att slippa justera sekunder?
Vi hör astronomen Eric Stempels och Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på Rise.
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En smart TV. Ett uppkopplat kylskåp. En robotdammsugare. Den typen av prylar som är uppkopplade via sakernas internet, internet of things (IoT), kan vara ett lätt offer för AI-system som vill hacka dem och dra nytta av deras datorkraft.
Idag har inte AI-modellerna förmågan att göra så mycket med de här ganska enkla systemen, men före årets slut räknar företaget Anthropic med att AI-agenter kan kopiera sig själva och sprida sig vidare på "sakernas internet".
Hör Pontus Johnsson, professor i cybersäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet.
Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.borstrom@sr.se
Ljudtekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se