Vetenskapsradion

För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Studierna ger en dubbel bild. Samers hälsa tycks i stort likna majoritetsbefolkningens, vilket är unikt för ett urfolk. Att kunna tala samiska hänger samman med bättre psykisk hälsa visar forskningen.
Samtidigt rapporterar över en fjärdedel att de utsatts för kränkningar den senaste tiden, och bland unga samiska kvinnor har andelen som uppgett suicidförsök ökat kraftigt.
Urvalet bygger på Sametingets röstlängd och register med koppling till renskötsel, men då saknas samer som varken röstar eller har renanknytning.
Hur ska forskare få fram bättre kunskap utan att samtidigt öka misstron mot myndigheter och register? Det är en fråga som blivit allt mer central i takt med att Sverige granskar historiska övergrepp mot det samiska folket.
Sanningskommissionens uppdrag och den statliga utredningen ”Marken, vattnet och tankarna” lyfter historiska oförrätter, men också behovet av tryggt deltagande och kulturkompetens i vården.
Här hittar du forskningsantologin ”Marken, vattnet och tankarna”

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Mind - självmordslinjen: 90101

Djupt nere i havet finns en värld av glas skapad av en av de mest ursprungliga djurgrupperna på jorden. Nu kartläggs den i skuggan av flera miljöhot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Oljeborrning, fiske och utvinning av mineraler är alla aktiviteter som hotar livet i djuphavet. Men så lite är känt om de här enorma områdena på jorden, att det är svårt att veta vad som står på spel om de exploateras. Svampdjursexperten Paco Cardenas är en av de som försöker kartlägga livet i djuphavet innan det är för sent.
Han har just kommit tillbaka från en expedition där han samlat in flera svampdjur vars skelett består av glas, och som kommer i alla möjliga olika former och storlekar.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251030.
Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Det råder brist på donerade spermier i Sverige. Den som vill donera måste ha riktigt snabba spermier och inte vara ute efter pengar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På flera svenska sjukhus har bristen blivit så påtaglig att spermier köps in från Danmark. Samtidigt skiljer sig systemen åt i grunden.
I Sverige får de som tar emot spermier inte veta något alls om donatorn. Det är istället barnet som längre fram i livet kan få veta vem donatorn är. I Danmark däremot är spermiedonation en öppen marknad. Donatorerna presenteras med foto, du kan få veta allt från vad de jobbar med till vilken bil de gillar mest.
Lagstiftningen ser också annorlunda ut när det gäller hur många familjer som kan använda samma donator. I Danmark kan donatorn bidra i fler familjer än i Sverige, och spermier kan dessutom säljas vidare till andra länder. Det här väcker frågor om många halvsyskon och om ansvar när något går fel.
Medverkande:
Fatma Gülen Yalder, embryolog och avdelningschef på Reproduktionscentrum vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Margareta Kitlinski, överläkare och sektionsledare vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för ”sopp”. Men sedan kom svamppropagandan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes i sin ursprungsform i september 2019.
Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte.
Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen.
I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se