Vetenskapsradion

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251124.
Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.
Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen.
För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala.
Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker.
Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade.
Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår.
Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.

I programmet hörs:
Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner),
Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning),
Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert,
John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter),
Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och
Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En urgammal alg som alla trodde var ointressant har lett fram till ett sätt där forskare kan styra nervceller i levande djur. Allt i från törst, hunger eller viljan att ta hand om sin avkomma kan påverkas.
Möt psykiatrikern och bioingenjören Karl Deisseroth vid Stanford University i Silicon Valley i USA som vill hjälpa patienter med psykiska sjukdomar. Han är en av tre som tilldelas 2026 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
Han upptäckt har gett nya ledtrådar till hur känslor, trauman och psykiska sjukdomar uppstår.
Forskningsfältet kallas optogenetik eftersom det handlar om både ljus och genredigering.
Hör om ett enkelt experiment som du kan testa på en vän.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hör Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson och kommentarer från fysikprofessorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet och professorn i teoretisk datavetenskap vid KTH Johan Håstad.
Reporter: Harald Andersson
harald.andersson@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se