Vetenskapsradion

Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En smart TV. Ett uppkopplat kylskåp. En robotdammsugare. Den typen av prylar som är uppkopplade via sakernas internet, internet of things (IoT), kan vara ett lätt offer för AI-system som vill hacka dem och dra nytta av deras datorkraft.
Idag har inte AI-modellerna förmågan att göra så mycket med de här ganska enkla systemen, men före årets slut räknar företaget Anthropic med att AI-agenter kan kopiera sig själva och sprida sig vidare på "sakernas internet".
Hör Pontus Johnsson, professor i cybersäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet.
Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.borstrom@sr.se
Ljudtekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 16/10–2025.
Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.
I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.
Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.
Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I långa rader, över stora fält i Skåne, står det bärbuskar och fruktträd. Rosor och humle. Krydd - och köksväxter. Knölar och perenner. Och i växthusen samsas pelargoner med kaktusar, och andra krukväxter.
Den Nationella genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp har till uppgift att bevara generna från trädgårdsväxter som är äldre än 1950. Detta för att växterna innehåller viktiga gener, de är den genetiska basen för framtida trädgårdsväxter, men de går inte att sparas som fröer utan de måste odlas vegetativt för att bevara sina specifika egenskaper.
Det är inte bara växterna som ska bevaras också historierna om växterna, som den om Leksandslöken som ortsborna åt råa i kyrkan, eller den om en dahlia som som gavs i doppresent till en liten pojke i slutet av 1800-talet och som fortfarande finns bevarad.

Medverkande: Erik de Vahl och Lena Ansebo, genbankskuratorer på den Nationella Genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp, SLU.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Priset går till Robert E. Hall och Michael Woodford. De har utvecklat en ny typ av makroekonomiska modeller som bidrar till att samhället och ekonomin snabbare kan återhämta sig efter att inflation eller arbetslöshet har stuckit iväg.

Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just har avslöjats. Gäst i programmet är Per Krusell, sekreterare för priskommittén och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud