Vetenskapsradion

Färre på landsbygden betyder mer skog och mer barrskog på tidigare åkermark. Med klimatförändringar ökar bränsle och brandrisk samtidigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Landskapet i Europa blir allt mer skogsklätt när traditionellt jordbruk läggs ned och betesdjur försvinner från marker som tidigare hölls öppna. I takt med urbanisering och en åldrande befolkning växer buskar och träd in på gamla åkrar och hagar, samtidigt som stora ytor planteras med tät barrskog. Skogstäcket har ökat tydligt i flera länder: i Frankrike från 14 procent 1871 till 33 procent 2025, i Spanien från 28 till 38 procent och i Italien från 26 till 32 procent sedan början av 1990-talet. I EU som helhet har skogstäcket stigit från cirka 37 till 41 procent.
Historiskt har skogarnas utbredning gått i vågor. Efter digerdöden på 1300-talet och efter stora krig kunde skogen återta övergiven mark, för att sedan trängas tillbaka när befolkningen växte igen. Dagens återförskogning drivs däremot inte av massdöd, utan av att landsbygden tappat människor och näringar.
Mer skog betyder mer bränsle. När klimatförändringar ger varmare och torrare somrar och en längre period med hög brandrisk i Medelhavsområdet kan skogsbränder bli både fler och mer våldsamma, särskilt där barrträd i monokultur dominerar.
För att förstå utvecklingen bakåt i tiden används pollenanalys och dendrokronologi, och i nutid fjärranalys med satelliter.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Johnny Gliving varnar för kärnkraft på åkern i Målma. Saknad hamn, vägar, kraftledningar och kylvatten kan göra satsningen dyr och riskfylld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet är uppdaterat torsdag förmiddag, 20260903, efter att kärnteknikföretaget Studsvik, som i våras köpte Kärnfull Next, gått ut med att man har slutit ett avtal om fyra små modulära reaktorer, SMR från GE Vernova Hitachi och att de kommer att bilda ett projektbolag för att bygga och driva ett nytt kärnkraftverk och att de kommer att välja att gå vidare i antingen Valdemarsvik eller Studsvik utanför Nyköping.
I bygdegården i Gryt i Valdemarsvik är frågan om ny kärnkraft plötsligt en lokal valfråga. På en åker i Målma nära havet finns planer på fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, och kommunen kan behöva ge besked redan i början av nästa år. Samtidigt finns möjligheten att stoppa projektet med kommunalt veto, i en ny tillståndsprocess där besked ska lämnas tidigt och utifrån mindre underlag än tidigare.
Kärnkraftsingenjören Johnny Gliving, med lång erfarenhet från Oskarshamns kärnkraftverk, anser att platsen är fel för ett nytt kärnkraftverk. Han pekar på att infrastrukturen saknas – breda kraftledningsgator, vägar och industrihamn – och att kylvattnet kan bli en avgörande flaskhals i Valdemarsviken. I ansökan uppskattas behovet till 40–90 kubikmeter vatten per sekund, något som enligt kritiker kan förändra vattenutbytet längre in i viken. Dessutom beskrivs ett behov av att leda ut uppvärmt kylvatten mot öppet hav, vilket kan kräva en kilometerlång tunnel.
Ansökan har också granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten, som pekat på brister och oklarheter kring bland annat beredskapszoner, utrymning av området och vilka reaktorer som ska användas. När besluten närmar sig växer pressen på kommunpolitikerna – och oenigheten mellan partierna.
Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se
Producent: Gunilla Kyhlén
gunilla.kyhlen@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 17/6–2025.
Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet publicerades första gången 28/8-2026.
I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.
Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.
Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Svampar finns i den minsta bäcken och det djupaste havet. Trots att de har en stor ekologisk betydelse är de fortfarande till stor del okända.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Om det inte fanns vattenlevande, eller akvatiska, svampar skulle våra vattendrag snabbt proppas igen med löv. Dessutom skulle insekter och fiskar och fåglar snabbt drabbas av matbrist. De akvatiska svamparna är nämligen de som står för den mesta nedbrytningen och därmed näringsåtervinningen av löven.
Möt forskarna Jennifer Anderson och Ziming Wang som försöker ta reda på mer om de här svamparnas ofta gåtfulla biologi.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se