Vetenskapsradion

Uttern slipper nu att höra till den grupp med arter som klassas som hotade. Sämre går går det tyvärr för en lång rad andra organismer i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Var femte år görs en sorts bokslut över den svenska naturen. Då uppdateras rödlistan över hotade arter, och vi får en bild av hur det går för våra växter, svampar och djur. Rödlistan kan varna för om att en art minskar eller är på väg att försvinna helt, och den kan ge ett kvitto på om de naturvårdsinsatser som görs fungerar. Den är därför ett viktigt verktyg för att vi ska kunna stoppa utdöenden. Hör om vinnarna och förlorarna i den senaste nya rödlistan.
Programledare: Sara Sällström
[email protected]
Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Far med pekfingret motsol och räkna från 20 till 1 nio gånger. Så börjar en av de gamla svenska trollformler Alessandra från Italien studerat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin.
Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler.
– De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon.
Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Båtbottenfärger med tennorganiska föreningar som TBT har varit förbjudna länge. Men de läcker än från gamla båtskrov. Nu tvingas båtägare sanera.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet är en repris från hösten 2025.
De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar.
I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Sara Sällström
[email protected]

Över 30 företag har börjat samarbeta med Göteborgs stad för att förvandla betong och asfalt till levande natur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Cirka hälften av stans mark är i privat ägo, så om många av de markägarna går ihop för att göra insatser för den biologiska mångfalden kan det göra stor skillnad för stadsnaturen. Hör om byggföretaget som går under ytan i Göta älv, läkemedelsföretaget som har egna trädgårdsmästare och hur projektet också tar hjälp av den senaste forskningen. Målet är bland annat att såväl människor som växter och djur och svampar ska få det bättre i stan.
Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Nordiskt samarbete och nya checklistor ska ge nog patienter till fas 3-studier av målsökande läkemedel mot särskilda gener vid bukspottkörtelcancer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bukspottkörtelcancer, pankreascancer, hör till diagnoserna med sämst prognos. Många får diffusa symtom och när sjukdomen upptäcks har den ofta hunnit sprida sig med metastaser. I Sverige insjuknar omkring 1 600 personer per år. Bara runt 400 kan opereras, och endast omkring 100 lever mer än fem år. För att vända utvecklingen riktas nu ovanligt intensiv forskning mot tumörens biologi och mot nya behandlingar.
Ett viktigt spår är målsökande läkemedel mot mutationer i en särskild gen, KRAS, som finns hos en stor andel av patienterna. Flera stora fas 3-studier pågår internationellt, ofta i kombination med cytostatika. Samtidigt har svenska patienter länge haft svårt att komma med i prövningarna, bland annat på grund av få patienter och krävande samordning.
Nu byggs nya processer med checklistor, mallar och nordiskt samarbete för att få ihop tillräckligt många deltagare. Konsekvensen kan bli att alla som får diagnosen får sin tumör sekvenserad för att identifiera KRAS-variant och snabbare kunna matchas till rätt studie. Forskare varnar ändå för att resistens kan utvecklas. Parallellt nämns andra vägar, som cancervaccin baserade på mRNA.

Reporter: Annika Östman
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]