Vetenskapsradion

Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.
I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.
Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.
Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.
Medverkande:
Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.
Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.
Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20240819.
Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.
Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se
Producent: Michael Borgert

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången juni 2025.
Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.
Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.
Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.
Reporter: Jonatan Martinsson
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Din solblekta gamla flytväst kan ha blivit oduglig på grund av UV-ljuset. Däremot skulle en fräsch barnflytväst kunna hålla dig flytande om du fick på dig den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Anton Kock är utrustningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Som sjöräddare har han sett att efter en båtolycka där de inblandade inte bär flytväst kan de inblandade försvinna helt – och inte hittas vare sig döda eller levande.
Men han berättar också om hur fel det kan gå med en flytväst man tror ska fungera – fast man misstar sig. Hör om seglaren som släpades efter sin båt i timmar, i en uppblåsbar flytväst som inte blåstes upp.
Och hur ska man förstå det som står i flytvästen – 100 N? 40-60 kg?
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Solförmörkelser har historiskt tolkats som att något ont ska hända. När babylonierna utvecklade astronomisk kunskap provade de också den hypotesen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den första början till kunskap om när solförmörkelser ska ske togs fram av babylonierna i Mesopotamien. De gjorde astronomiska mätningar – men försökte samtidigt i hitta kopplingar mellan himlafenomenen och vad som hände på jorden.
Vi hör Jonathan Lindström, arkeolog och författare med intresse för astronomi.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se