Vetenskapsradion

Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hör Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson och kommentarer från fysikprofessorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet och professorn i teoretisk datavetenskap vid KTH Johan Håstad.
Reporter: Harald Andersson
harald.andersson@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Från rökiga spisar och kolsmog till fjärrvärme och renare bilar – luften har förbättrats kraftigt, men forskarna vill se mer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Luften i Sverige och Västeuropa har blivit dramatiskt renare under de senaste 50–60 åren. Utsläpp av bly och svaveldioxid har nästan försvunnit, medan kvävedioxid och partiklar har halverats. Längre tillbaks i historien var luften ofta mycket sämre än idag, från vedeldning i rökiga grottor, hyddor och stugor till kolsmog i industristäder som London.
Förbättringarna beror på elektrifiering, fjärrvärme, renare fordon, katalysatorer och internationellt miljöarbete. Luftföroreningar orsakar fortfarande många förtida dödsfall, men folkhälsan har förbättrats avsevärt. Experterna menar att arbetet måste fortsätta eftersom ytterligare renare luft ger stora hälso- och samhällsvinster.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251014.
I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.
Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.
WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Hannes Alfvéns framtidsbok från 1966, ”Sagan om den stora datamaskinen”, förutsåg hemmadatorn och mobilen. Nu väcker AI, incidenter och kontroll nya krav på techbolag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När USA:s president Donald Trump samlar de stora techbolagen i Vita huset handlar samtalet om en ny sorts säkerhetsrisk. Artificiell intelligens har i flera incidenter börjat ta oönskade initiativ, och bolagen enas om en moraliskt bindande uppgörelse där regleringen i praktiken ska skötas av dem själva. Samtidigt kopplas utvecklingen till kampen om att vinna mot Kina.
Tankarna på datorer som tar över är äldre än dagens AI-debatt. Redan 1966 skrev fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvén science fiction-boken Sagan om den stora datamaskinen, under pseudonymen Olof Johannesson. Med satir som verktyg skildras ett samhälle där datoriseringen förändrar vardagen och där små hemmadatorer och mobilen anas långt innan tekniken fanns i fickan.
I dag beskriver barnbarnet Gabriel von Heijne hur moderna modeller från OpenAI och Anthropic kan skriva programkod efter några varv, men också hur bristen på insyn i neurala nätverk gör utvecklingen svår att kontrollera. Skolan, språkinlärning och kunskapsnivå lyfts som sårbara punkter, liksom kartläggning med kameror överallt. När självlärande system blir målet ökar behovet av styrning innan tekniken springer förbi människans kontroll.
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Statiska kartor möter en rörlig jord. I vissa länder diskuteras dynamiska referenssystem där varje punkt får koordinat och hastighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marken rör sig hela tiden, men kartor och positioner måste ändå gå att lita på. Landhöjning efter istiden, plattektonik, jordbävningar och vulkanism flyttar jordskorpan – ofta bara centimeter per år, men tillräckligt för att bli ett problem när mätningar ska göras på millimeter- och centimeternivå. Samtidigt påverkar smältande glaciärer och omfördelning av vatten både jordens form och rotation, något som i sin tur kan störa möjligheten att se små förändringar med GPS och andra liknande system.
På en internationell geodesikonferens i Gävle beskriver forskare hur rörelserna först måste mätas och sedan modelleras för att kunna korrigeras. I Sverige används ett statiskt koordinatsystem som hålls fast över tid, medan en landhöjningsmodell ligger i bakgrunden för att exempelvis satellitbaserade positioner via mobiltelefoner ska fungera. På platser där marken rör sig snabbare, som i delar av Nya Zeeland, diskuteras i stället mer dynamiska referenssystem. Där kan varje punkt ha både koordinat och hastighet, så att läget kan räknas fram för en viss tidpunkt. Frågan är hur långt ett sådant arbetssätt kan nå när allt mer blir digitalt – och jorden fortsätter att röra sig.

Medverkande: Per-Anders Olsson, Rebekka Steffen, Angela Menesec Gutierrez, Christian Solgaard och Jeff Freymueller.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se