Vetenskapsradion

Tryffelfebern växer med nya odlare, kockar och hundförare på Gotland. Samtidigt varnar forskare för färre tryfflar i ett varmare klimat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På Gotland har bourgognetryffeln gått från misstänkt raritet till en eftertraktad delikatess. På en odling på östra delen av ön står ekar i rader. Svampen lever i symbios med träd som ek och hassel och behöver en väl dränerad, kalkrik jord för att trivas. När hösten kommer tar jakten fart och tränade hundar söker av marken efter de mogna fruktkropparna som ligger gömda under jord.
Skörden har ökat tydligt. Under 2025 gav odlingen 52 kilo säljbar tryffel, jämfört med 27 kilo året innan. Intresset har samtidigt vuxit och fler vill lära sig odla, träna hundar och använda tryffel i matlagningen. På hösten ordnas också tryffeljakter som mynnar ut i en tryffelfestival i november, med marknad och särskilda tryffelmiddagar.
Men framgången är inte given. Tryffeln är beroende av vatten, och de flyktiga aromerna är en del av svampens strategi för att locka däggdjur som sprider sporerna vidare. Forskare pekar ut klimatförändringar som ett hot mot framtida skördar, särskilt med värme och torka. Gotland har hittills gynnats av milda höstar, men sämre säsonger längre söderut har redan gjort att bourgognetryffel efterfrågas längre norrut.
Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester i jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spridningen av avloppsslam på svenska åkrar har fördubblats på tio år. För bönderna är slammet ett billigt gödselmedel som tillför fosfor, kväve och organiskt material, särskilt viktigt när importerat gödsel blivit dyrare efter Ukrainakriget. Samtidigt innehåller slammet oönskade ämnen som tungmetaller, PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester.
Kritiker varnar för risker för miljö och livsmedelsproduktion, medan förespråkare pekar på kretsloppstänkande och ekonomiska vinster. Jordbruksverket och Naturvårdsverket anser att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Många har funderat på om de vill donera organ när de dör. Men man kan också ge bort hela sin kropp och bli den första patienten för en läkarstudent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 6/11–2025.
På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.

Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten låter Falkenbergs kommun besökare smaka sallad på sockertång, inlagd med dressingar som dill och citron, sesam och chili. Provsmakningar och försök i skolmatsalar är tänkta att sänka tröskeln och göra tång mer vardaglig.
Den svenska tången har diskuterats sedan 1980-talet, men på butikshyllan dominerar fortfarande importerade produkter som nori och wakame. Samtidigt visar FN:S livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, att Asien odlade över 38 miljoner ton alger 2024, medan svenska företag skördade drygt 90 ton 2023.
Forskare pekar på flera skäl att odla mer tång, eller makroalger, som det också heter, i kalla, näringsrika vatten. De växer på rep eller linor i havet, tar upp koldioxid samt kväve och fosfor och kan därför bidra till minskad övergödning. Havssallad, Ulva fenestrata, lyfts som en god källa till vitamin B12, och algernas umami och havsarom kan ge marin profil åt nya livsmedel.
Men hindren finns kvar: lönsamhet, kostnadseffektiv odling och förädling, samt att produkterna måste synas och gå att hitta i butik. Säkerheten behöver också hanteras. Alger kan binda tungmetaller och brunalger kan bli jodrika, vilket gör rena odlingsplatser och metoder som blanchering viktiga.
Reporter: Angela Wiese Edeler
angela.wiese@sr.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Jorden roterar runt sin axel ett varv per dygn. Men bara ungefär. Rotationshastigheten varierar lite och avtar med tiden. Därför har man då och då stoppat in en extra sekund, en skottsekund.
Men det är lite besvärligt att göra det, och därför tog den internationella meterkonventionen sitt beslut på ett möte i Paris nyligen: Vi ska inte längre stoppa in några skottsekunder. Istället får det bli en skillnad på en hel timme mellan sol och klocktid innan vi gör nåt åt det.
Just nu snurrar jorden dessutom snabbare än vanligt och man hade börjat se ett kommande behov av att ta bort en sekund - vilket aldrig gjorts.
Men vad är det som gör att jordrotationen varierar som den gör? Och varför var det så viktigt att slippa justera sekunder?
Vi hör astronomen Eric Stempels och Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på Rise.
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se