Vetenskapsradion

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Molekyler kan förekomma som höger- eller vänstervantar - likadana fast varandras spegelbilder. I kroppen finns bara ena sorten. Men de olika spegelbilderna kan ha olika verkan, och det är därför viktigt för den som tar fram läkemedel att kunna bestämma vilken sorts ”vante” man vill göra.
Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just avslöjats: Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai, vars reaktion vi hör i programmet.
Gäst i programmet: Christina Moberg, professor i organisk kemi.

Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Björn Gunér och Lars Broström

Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung och för IceCube-observatoriet inne i Antarktis is.

Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien.
Gäst i programmet: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.

Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel är de tre pristagarna. Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet.

Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Annika Östman och Lars Broström

Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vetenskapsradion följer spekulationerna inför årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi och diskuterar upptäckterna som kan stå näst på tur att prisas.

Programledare:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Reportrar:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskningen startade på 00-talet då det talades om materialen i termer av "Harry Potters osynlighetsmantel". Det var en lätt överdrift då och är det fortfarande - även om små föremål faktiskt gjorts osynliga.
Metamaterialen ger oss kanske snarare mer av platta linser som kan finnas i mobiltelefoner. Hologram till våra mobilchattar kan också komma med hjälp av metamaterial, och effektivare datorer - som inte behöver så mycket kylning som dagens datorhallar.
Samtidigt har forskningen kommit att omfatta mycket mer än ljus och andra elektromagnetiska våglängder. Strukturer som är mindre än de våglängder de ska påverka - det är hemligheten som öppnar nya möjligheter.
Möt två svenska forskare som lanserar "the meta way of thinking" – meta-sättet att tänka. Där de material som står till buds inte behöver vara gränsen för forskarnas fantasi och våra möjligheter.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se