2000 afleveringen
- Hur en detalj kan vara enkel men helheten komplex. Fraktaltänkande i orkesterstämmor med självreferens och återkommande figurer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I ett konferensrum på matematiska institutionen på Stockholms universitet sitter matematikern Per Alexandersson och tonsättaren Britta Byström och diskuterar matematik och musik.
Den svenska tonsättaren Britta Byström, med många klassiska verk bakom sig som spelas både i Sverige och utomlands, har under senare år börjat intressera sig allt mer för matematik och hur den kan inspirera till musik.
– Jag skrev mycket associativ musik, där man skriver en sak som föder nästa sak, men jag tyckte att musiken blev mycket komplicerad i detaljerna men där slutresultatet blev enkelt, jag ville vända på det, säger Britta Byström.
En beställning från en orkester i Berlin blir startpunkten för ett verk som anknyter till naturen. Här kommer fraktaler in, mönster som återkommer i olika skala, som i ett ormbunksblad eller en broccoli. Alexandersson beskriver hur fraktaler ofta känns igen snarare än definieras, och hur till synes avancerade former kan uppstå ur enkla regler och korta formler. I musik kan det handla om stämmor i olika hastigheter, där uppmärksamheten kan skifta mellan lager.
Samtalet rör också talserier som Fibonacci-serien och oändlighetsserien, och hur ordning och kaos kan höras i spannet mellan ren ton och vitt brus. Exempel hämtas ur verk som Fraktal musik, Seen from above och Alfabet.
Medverkande: Britta Byström, tonsättare, och Per Alexandersson, matematiker.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se - När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i november 2025.
Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.
Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.
Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se - Nativiteten sjunker, framför allt i 20-årsåldern. Demografer ser flera möjliga orsaker men kliar sig ändå i huvudet kring den stora orsaken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Barnafödandet minskar i Sverige och i många andra delar av världen. Nedgången syns tydligt bland de unga vuxna. Föräldraskapet beskrivs ofta numera som ett planerat projekt där mycket ska hinnas med innan barnet ska kunna få plats.
Forskare pekar på olika förklaringar men det finns en stor osäkerhet kring vad som verkligen har förändrats. En del beskriver det som en normförändring där familjen tar mindre plats tidigt i vuxenlivet, men också att pressen har ökat på att vara en engagerad förälder.
Kan en förändrad bostadspolitik göra skillnad? Eller att ge ett större barnbidrag till den unga barnen?
Hur mycket ska staten försöka göra för att försöka vända utvecklingen, något som annars kan leda till problem för den traditionella välfärdsstaten.
Hör Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och som leder den statliga utredningen ”En framtid med barn”,
Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier och Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier, som nyss lagt fram sin delutredning ”Vad kan och bör staten göra?”
Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se - Sveriges syn på asylsökande och invandrare växte fram för 50 år sedan. Då var den rättighetsbaserade. Men 2015 svängde den till mer av en kravmodell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det var 1975 som riksdagen fattade beslut om tydligare integrationspolitik. Då var utgångspunkten att integration skulle byggas med jämlikhet, valfrihet och samverkan. I praktiken handlade det om att skapa struktur efter år av arbetskraftsinvandring, med tolkar och hemspråk när barn hamnade i klassrum utan stöd. Idén om välfärdsstaten innebar lika villkor i arbetsliv och samhälle. Den linjen levde fram till 2015.
Det året kom ungefär dubbelt så många asylsökande jämfört med årets dessförinnan, drygt 160 000. Det var främst från kriget i Syrien och ensamkommande från Afghanistan. I november lades politiken om. Villkoren blev mer restriktiva. Gränskontroller införde.
Men opinionen var 2015 fortfarande positivt till flyktingar, men förändrades under 2016.
De tillfälliga reglerna blev senare permanentade 2021. Det handlade om tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och svårare anhöriginvandring.
Undersökningar i Sverige som gjorts återkommande med migranter som kommer från länder utanför EU visar att de har lätt att ta till sig om demokrati, jämställdhet, skola och arbete. 64 procent uppger en känsla av att vara hemma i Sverige. Men en del känner mer motstånd när det gäller syn på skilsmässa, sex, abort och hbtqi. Det har kallats för selektiv integration.
Kraven på inkomstgräns på mer än 30 000 kronor för att söka arbetstillstånd skapar oro hos många.
Medverkar gör Karin Borevi, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola samt Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, senior forskare vid Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se Demonstrationsvågens dilemma – ju fler tågen samlar, desto svårare att enas kring budskap
13-11-2026 | 20 Min.En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Unga demonstrerar i hundratusental på gatorna i Paris och övriga Europa, i Asien, Afrika och Sydamerika. I några fall har det övergått i våldsamheter. På andra håll så har de fått regimer att falla, och till och med vunnit val. Det har varit ett år av manifestationer och det talas om en ”generation z” som har fått nog.
Vi frågar oss vad som ligger bakom den globala protestvågen, vad som förenar och skiljer rörelserna i de olika länderna, och varför det nu återigen är Frankrike som är epicentrum för protestskalven.
Protestforskaren Katrin Uba säger att det blir ett dilemma för demonstrationerna om de växer inte bara i antal medverkande utan även i antal budskap.
Medverkande: Katrin Uba, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet; Laurent Frajerman, sociolog med inriktning på sociala rörelser knuten till forskningscentret Cerlis, Paris; samt några personer engagerade i proteströrelserna i Frankrike och Italien.
Reporter i Neapel: Lena Nordlund
Ljudtekniker: Nils Lundin
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Meer Wetenschap podcasts
Trending Wetenschap -podcasts
Over Vetenskapsradion
Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Podcast websiteLuister naar Vetenskapsradion, Scientias Podcast en vele andere podcasts van over de hele wereld met de radio.net-app

Ontvang de gratis radio.net app
- Zenders en podcasts om te bookmarken
- Streamen via Wi-Fi of Bluetooth
- Ondersteunt Carplay & Android Auto
- Veel andere app-functies
Vetenskapsradion: Podcasts in familie









































