Vetenskapsradion

Erfarenhet och motivation räcker inte. Ofta gör åldersdiskriminering, svag efterfrågan och sjukskrivning att dörrar stängs snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. I transkriberingen återkommer berättelser om hur arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ.
Åldersdiskriminering nämns som en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser.
Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

David Attenborough fyller 100 år den 8 maj. För att fira honom sänder vi ett omklippt hemma-hos-program som spelades in när han var så ung som 83 år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I år, 2026, har det just släppts en ny film på Netflix där han berättar om ett av sina största filmögonblick på 1970-talet - det med bergsgorillorna, och på hans 99-årsdag förra året släpptes hans storfilm Ocean, om havets tillstånd.

Hans första program om djur och natur gjordes för 72 år sedan, 1954, på brittiska BBC och han är alltså fortfarande igång. Flera gånger har han blivit framröstad som Storbritanniens mest pålitliga person, och ingen är lika förknippad med naturfilmer som han.

Det var jag och min kollega Christer Engqvist som år 2009 fick komma hem till David Attenborough, i hans himmelsblå hus i Richmond utanför London - där han bott sedan 1950-talet. I trädgården, som är ovanligt stor med brittiska mått, växer både palmer och stora mer nordliga träd. Några tv-produktioner har faktiskt spelats in där berättade han då.

Lena Nordlund
[email protected]

Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.
I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.
Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.
Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Molekylärbiologen Craig Venter var en inflytelserik men kontroversiell forskare. Venter gick bort i 29/4 2026 i sviterna av en cancerbehandling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången våren 2014.
Den amerikanske molekylärbiologen och entreprenören Craig Venter blev världskänd när han i slutet av 1990-talet hävdade att hans företag skulle bli först med att kartlägga hela den mänskliga arvsmassans DNA-sekvens.
Han ville hinna före det stora internationella och offentligt finansierade HUGO-projektet, som tvingades lägga in en högre växel. Det resulterade i att man tillsammans med Venter publicerade den kompletta DNA-sekvensen år 2000. Tio år senare deklarerade Craig Venter att hans forskare hade skapat konstgjort liv, det första i världen.
Craig Venter är en gigant inom den moderna genetiska forskningen. Idag leder han tre olika privata organisationer med omkring 500 forskare. De arbetar med projekt som genförändrade bakterier som kan producera plast, kartläggningar av genom och framställning av vaccin. Här arbetar man även med försök att ta fram konstgjort liv och biologisk teleportering. Det senare handlar om att läsa av den genetiska informationen hos ett ämne eller organism på en plats, skicka iväg informationen till någon helt annan plats, via internet eller radiovågor, och sedan bygga organismen där, från grunden.
I april 2014 var Craig Venter på ett av sina sällsynta besök i Sverige. Reportern Michael Borgert träffade honom i ett hotell i centrala Stockholm.
Reporter: Michael Borgert
Producent: Lars Broström
[email protected]

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27.

I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register.

Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet.
Reporter: Jonna Westin
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]