Vetenskapsradion

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 11 februari 2026.
Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.
Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.
Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 28 april 2026.
Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.

I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.
Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI.

Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Läkemedel som i framtiden kan signalera om dess användning - praktiskt för glömska men leder till ökad övervakning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I år har det som kallas smarta piller med en antenn producerats. De kan signalera när de nått fram till magsäcken och ge information om att läkemedlet nåt sitt slutmål. Än så länge har det bara testats i grisar.
Av flera så kan det uppfattas som ett sätt att säkra att läkemedel verkligen har inmundigats. Medan andra undrar om det inte finns enklare sätt att få patienter att vilja ta de läkemedel som förskrivs. Å frågan är vad som händer för patienter som redan är rädda för läkemedel.
Medverkar gör Peter Hovstadius, medicinsk chef för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket, Max Herulf, avdeldningschef på E-hälsomyndigheten, Tobias Bäckström, medicinsk chef i Norden för Novartis samt Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet och sakkunig i Statens medicinetiska råd, SMER. Alla hade tidigare deltagit i ett seminarium av SMER under Almedalsveckan i Visby.
Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesraido.se
Producent Michael Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251111.
Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.
Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.
Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.
I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.
I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.
Reporter Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i juni 2026.
Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.
I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.
Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.
Reporter: Elsa Östlund
vet@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se