Vetenskapsradion

Att satsa pengar på forskning verkar riksdagspartierna vara överens om att göra. Men hur vill de att satsningarna ska se ut under nästa mandatperiod?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan.
Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning.
Programledare: Camilla Widebeck
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 23/4–2025.
Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.
För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.
Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.
Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Norske författaren Lars Mytting är aktuell med en nyutgåva av sin bok Ved. Där presenterar han bland annat en egen metod att göra upp eld i en kamin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Lars Mytting var från början journalist, sedan skönlitterär författare, och 2011 kom han med boken Ved. Den kom att översättas till 22 språk och kommer nu i en nyutgåva, där beredskapsperspektivet får större plats.
Vi möter honom på en strand i en skog. Där gör han upp en eld – med en metod som han lärt sig av norska samer.
Den eldningsmetod han själv utvecklat tillsammans med en vän bygger på principen att man ska tända i toppen, och han kallar den ”Käringen på bron”. Den använder han hemma när han eldar i en kamin. Hör om hur den går till och varför den fått det namn den fått.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Bara en bråkdel av det underjordiska svampriket är känt. Nu arbetar forskare med att kartlägga fler arter med DNA-metoder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På ett labb på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala sitter doktoranden Kevin Nielsen och sållar jord. Han är på jakt efter de okända, och för ögat, osynliga svampar som finns där. För enligt uppskattningar så är bara några få procent av hela svampriket känt för vetenskapen. Överhuvudtaget så är mycket okänt om svampar, det är till och med svårt att avgöra vilket kön de har.
Med hjälp av modern DNA-teknik så försöker nu forskare vid Uppsala universitet ta fram metoder som kan avslöja mer om svamparnas okända värld. Följ med ut i skogen där svamparna växer i underjorden och till labbet där man försöker titta in i svamparnas arvsmassa med hjälp av laser.
Medverkande: Kevin Nielsen, doktorand vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Färre på landsbygden betyder mer skog och mer barrskog på tidigare åkermark. Med klimatförändringar ökar bränsle och brandrisk samtidigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Landskapet i Europa blir allt mer skogsklätt när traditionellt jordbruk läggs ned och betesdjur försvinner från marker som tidigare hölls öppna. I takt med urbanisering och en åldrande befolkning växer buskar och träd in på gamla åkrar och hagar, samtidigt som stora ytor planteras med tät barrskog. Skogstäcket har ökat tydligt i flera länder: i Frankrike från 14 procent 1871 till 33 procent 2025, i Spanien från 28 till 38 procent och i Italien från 26 till 32 procent sedan början av 1990-talet. I EU som helhet har skogstäcket stigit från cirka 37 till 41 procent.
Historiskt har skogarnas utbredning gått i vågor. Efter digerdöden på 1300-talet och efter stora krig kunde skogen återta övergiven mark, för att sedan trängas tillbaka när befolkningen växte igen. Dagens återförskogning drivs däremot inte av massdöd, utan av att landsbygden tappat människor och näringar.
Mer skog betyder mer bränsle. När klimatförändringar ger varmare och torrare somrar och en längre period med hög brandrisk i Medelhavsområdet kan skogsbränder bli både fler och mer våldsamma, särskilt där barrträd i monokultur dominerar.
För att förstå utvecklingen bakåt i tiden används pollenanalys och dendrokronologi, och i nutid fjärranalys med satelliter.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se