Vetenskapsradion

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet publicerades första gången 28/8-2026.
I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.
Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.
Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Svampar finns i den minsta bäcken och det djupaste havet. Trots att de har en stor ekologisk betydelse är de fortfarande till stor del okända.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Om det inte fanns vattenlevande, eller akvatiska, svampar skulle våra vattendrag snabbt proppas igen med löv. Dessutom skulle insekter och fiskar och fåglar snabbt drabbas av matbrist. De akvatiska svamparna är nämligen de som står för den mesta nedbrytningen och därmed näringsåtervinningen av löven.
Möt forskarna Jennifer Anderson och Ziming Wang som försöker ta reda på mer om de här svamparnas ofta gåtfulla biologi.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.
Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.
Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Erik Bäckström går på bal i Delsbodräkt med röda knätofsar. Folkdräkt har blivit en eftertraktad festdress bland unga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i september 2025.
I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.
Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.
Medverkande:
Erik Bäckström
Olga Schildt
Anna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnär

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20250902.
Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.

Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?
Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.
Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström