Vetenskapsradion

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup.
Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation.
Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet är en repris från juli 2026.
Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.
Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.
Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:
Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/
American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/
Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov
Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann
Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes
Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke
Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504
Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.
I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.
I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.
Reporter: Sara Heyman
sara.heyman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Att satsa pengar på forskning verkar riksdagspartierna vara överens om att göra. Men hur vill de att satsningarna ska se ut under nästa mandatperiod?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan.
Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning.
Programledare: Camilla Widebeck
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Norske författaren Lars Mytting är aktuell med en nyutgåva av sin bok Ved. Där presenterar han bland annat en egen metod att göra upp eld i en kamin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Lars Mytting var från början journalist, sedan skönlitterär författare, och 2011 kom han med boken Ved. Den kom att översättas till 22 språk och kommer nu i en nyutgåva, där beredskapsperspektivet får större plats.
Vi möter honom på en strand i en skog. Där gör han upp en eld – med en metod som han lärt sig av norska samer.
Den eldningsmetod han själv utvecklat tillsammans med en vän bygger på principen att man ska tända i toppen, och han kallar den ”Käringen på bron”. Den använder han hemma när han eldar i en kamin. Hör om hur den går till och varför den fått det namn den fått.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se