Vetenskapsradion

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskningen startade på 00-talet då det talades om materialen i termer av "Harry Potters osynlighetsmantel". Det var en lätt överdrift då och är det fortfarande - även om små föremål faktiskt gjorts osynliga.
Metamaterialen ger oss kanske snarare mer av platta linser som kan finnas i mobiltelefoner. Hologram till våra mobilchattar kan också komma med hjälp av metamaterial, och effektivare datorer - som inte behöver så mycket kylning som dagens datorhallar.
Samtidigt har forskningen kommit att omfatta mycket mer än ljus och andra elektromagnetiska våglängder. Strukturer som är mindre än de våglängder de ska påverka - det är hemligheten som öppnar nya möjligheter.
Möt två svenska forskare som lanserar "the meta way of thinking" – meta-sättet att tänka. Där de material som står till buds inte behöver vara gränsen för forskarnas fantasi och våra möjligheter.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251002.
Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.
I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: Viktor Bortas Rydberg

För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Studierna ger en dubbel bild. Samers hälsa tycks i stort likna majoritetsbefolkningens, vilket är unikt för ett urfolk. Att kunna tala samiska hänger samman med bättre psykisk hälsa visar forskningen.
Samtidigt rapporterar över en fjärdedel att de utsatts för kränkningar den senaste tiden, och bland unga samiska kvinnor har andelen som uppgett suicidförsök ökat kraftigt.
Urvalet bygger på Sametingets röstlängd och register med koppling till renskötsel, men då saknas samer som varken röstar eller har renanknytning.
Hur ska forskare få fram bättre kunskap utan att samtidigt öka misstron mot myndigheter och register? Det är en fråga som blivit allt mer central i takt med att Sverige granskar historiska övergrepp mot det samiska folket.
Sanningskommissionens uppdrag och den statliga utredningen ”Marken, vattnet och tankarna” lyfter historiska oförrätter, men också behovet av tryggt deltagande och kulturkompetens i vården.
Här hittar du forskningsantologin ”Marken, vattnet och tankarna”

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Mind - självmordslinjen: 90101

Djupt nere i havet finns en värld av glas skapad av en av de mest ursprungliga djurgrupperna på jorden. Nu kartläggs den i skuggan av flera miljöhot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Oljeborrning, fiske och utvinning av mineraler är alla aktiviteter som hotar livet i djuphavet. Men så lite är känt om de här enorma områdena på jorden, att det är svårt att veta vad som står på spel om de exploateras. Svampdjursexperten Paco Cardenas är en av de som försöker kartlägga livet i djuphavet innan det är för sent.
Han har just kommit tillbaka från en expedition där han samlat in flera svampdjur vars skelett består av glas, och som kommer i alla möjliga olika former och storlekar.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251030.
Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se