Vetenskapsradion

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.
Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.
Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg
I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:
Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/
American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/
Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov
Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann
Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes
Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke
Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504
Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

En atmosfär som drar åt sig mer vatten kan till viss del förklara de intensiva värmeböljorna och de rekordmånga bränderna i Syd- och Västeuropa denna sommar, enligt en ny studie från en internationell forskargrupp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Luften och atmosfären kan innehålla mer vattenånga ju varmare det är. Det ger mer avdunstning från marken och haven så att det blir torrare på marken, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
Intensiva värmeböljor och bränder har präglat sommaren i södra och västra Europa. Men hettan har också bidragit till att torka ut marker och vattendrag, vilket fått konsekvenser för jordbruket, enligt en ny studie från forskarnätverket World Weather Attribution. I Frankrike förväntas lantbrukarna få den sämsta majsskörden på femtio år. Och även europeiska spannmålsodlare varnar för miljardförluster på grund av torkan.
Enligt forskarna handlar det inte om att det har regnat mindre i år, utan att hettan i sig förvärrar torkan genom att öka avdunstningen av vatten från jorden till vad forskarna kallar "en allt törstigare" atmosfär. Så kraftig avdunstning som skett den här våren har blivit omkring 80 gånger mer sannolik i Västeuropa med dagens mänskligt orsakade globala uppvärmning, enligt studien.
Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI; Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se
Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Far med pekfingret motsol och räkna från 20 till 1 nio gånger. Så börjar en av de gamla svenska trollformler Alessandra från Italien studerat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången den 2 april 2026.
En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin.
Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler.
– De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon.
Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251028.
Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.
Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.
Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.
Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.
På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.
Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Sjöräddningssällskapet har utvecklat en simulator där de frivilliga sjöräddarna ska kunna öva på torra land. Hur trovärdig är den? Vi har provat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i mars 2026.
I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.
Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.
Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se