Vetenskapsradion

Det råder brist på donerade spermier i Sverige. Den som vill donera måste ha riktigt snabba spermier och inte vara ute efter pengar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På flera svenska sjukhus har bristen blivit så påtaglig att spermier köps in från Danmark. Samtidigt skiljer sig systemen åt i grunden.
I Sverige får de som tar emot spermier inte veta något alls om donatorn. Det är istället barnet som längre fram i livet kan få veta vem donatorn är. I Danmark däremot är spermiedonation en öppen marknad. Donatorerna presenteras med foto, du kan få veta allt från vad de jobbar med till vilken bil de gillar mest.
Lagstiftningen ser också annorlunda ut när det gäller hur många familjer som kan använda samma donator. I Danmark kan donatorn bidra i fler familjer än i Sverige, och spermier kan dessutom säljas vidare till andra länder. Det här väcker frågor om många halvsyskon och om ansvar när något går fel.
Medverkande:
Fatma Gülen Yalder, embryolog och avdelningschef på Reproduktionscentrum vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Margareta Kitlinski, överläkare och sektionsledare vid Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för sopp. Men sedan kom svamppropagandan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes i sin ursprungsform i september 2019.
Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte.
Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen.
I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier.
Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se
Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

I september 2025 regnade det rejält i Västernorrland. Både vägar och järnvägar översvämmades och förstördes. Nu är länet bättre rustatmot oväder men mycket finns kvar att göra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi besöker vägen som förvandlades till ett hål, och där en person i en personbil omkom. Vi tittar också på järnvägen där banvallen spolades undan så att rälsen hängde i luften. Båda platserna har byggts upp på sätt som ska klara av vattenflöden bättre.
Vi besöker Prästmon, där invånarna regelbundet samlas under devisen "Bygemenskap är byberedskap". Vävstugan i gamla stationshuset ses i byn som en del av beredskapen.
Medverkande:
Lea Kinnunen och Svante Hamberg, Bygemenskap är byberedskap i Prästmon
Martin Neldén, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland
Lennart Svensson, Skogsstyrelsen
Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män.
Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen.
Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig.
Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass.
Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig.
Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Unga blev medforskare i ett unikt projekt om psykiskt välbefinnande. Resultatet kan förändra både forskning och samhälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa?
I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar.
Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga.
Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror?
Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället.
Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet.
Reporter: Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se