Vetenskapsradion

Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskningsantologi ”Marken, vattnet och tankarna” har tagits fram i samband med ”Sanningskommissionen för det samiska folket”. Den samlar ett femtiotal forskare som beskriver forskning i Sápmi på ett populärvetenskapligt sätt, där historieprofessorn Gunlög Fur och docenten Anna-Lill Drugge varit ett par av redaktörerna.
Forskarna sätter fokus på hur kunskap om Sápmi har producerats och använts. Historiskt har forskning varit tätt sammankopplad med svensk samepolitik, rasbiologi och skolreformer som nomadskolan. Konsekvenserna blev bland annat en statlig uppdelning mellan renskötande samer och andra samer som skulle assimileras, en konfliktlinje som fortfarande märks.
Antologin tar också upp begreppen inre kolonisering och svensk kolonialism. När silverfynd väckte det svenska styrets intresse på 1600-talet knöts resurser och krigsekonomi samman med ambitioner om kristendom och ett ”civiliserat” levnadssätt, samtidigt som samiska röster och anspråk trängdes undan. Tidiga empiriska skildringar, som Lapponia, byggde på insamlat material via präster och samiska utsagor, men genom ett tydligt utifrånperspektiv.
I dag växer urfolksforskning som vill flytta tyngdpunkten från forskning om samer till forskning med och av samer, med nya metoder och större utrymme för samiska perspektiv. Ett exempel är samarbeten mellan klimatforskare och renskötare, där kunskap om snötäcke och lavar kan förfina prognosmodeller för klimatförändringar. Samtidigt pekas blinda fläckar ut: samiskt liv utanför samebyar och historien i sydsamiskt område är fortfarande sämre kartlagt.
Medverkar i samtalet gör Gunlög Fur, professor i historia vid Linneuniversitet samt Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Tyra Fjellgren och Mirja Fjellgren Utsi, från ungdomsorganisationen Sáminourra, längtar efter att flera ska lära sig väldigt grundläggande saker om den samiska kulturen. De båda läste upp vittnesmål när Sanningskommissionen överlämnades i Staare/Östersund till kulturminister Parisa Liljestrand.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta.
Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget?
Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat.
Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort.
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP 17, har avslutats i Jerevan i Armenien. Världens länder har stämt av hur arbetet går med de globala naturmålen till 2030 – målen som ska bromsa förlusten av arter, ekosystem och livsmiljöer. I programmet går vi igenom det viktigaste att ta med sig från mötet: glappet mellan löften och åtgärder, den svåra frågan om pengar till naturvård, naturskadliga subventioner, framsteg för restaurering och skydd av natur – och den oväntade diskussionen om vetenskapens roll i FN-förhandlingarna.
Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se
Programledare/producent: Lars Broström.
lars.brostrom@sr.se

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251124.
Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.
Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.
Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen.
För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala.
Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker.
Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se
Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se