Vetenskapsradion

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade.
Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår.
Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.

I programmet hörs:
Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner),
Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning),
Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert,
John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter),
Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och
Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En urgammal alg som alla trodde var ointressant har lett fram till ett sätt där forskare kan styra nervceller i levande djur. Allt i från törst, hunger eller viljan att ta hand om sin avkomma kan påverkas.
Möt psykiatrikern och bioingenjören Karl Deisseroth vid Stanford University i Silicon Valley i USA som vill hjälpa patienter med psykiska sjukdomar. Han är en av tre som tilldelas 2026 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
Han upptäckt har gett nya ledtrådar till hur känslor, trauman och psykiska sjukdomar uppstår.
Forskningsfältet kallas optogenetik eftersom det handlar om både ljus och genredigering.
Hör om ett enkelt experiment som du kan testa på en vän.
Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hör Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson och kommentarer från fysikprofessorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet och professorn i teoretisk datavetenskap vid KTH Johan Håstad.
Reporter: Harald Andersson
harald.andersson@sverigesradio.se
Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Från rökiga spisar och kolsmog till fjärrvärme och renare bilar – luften har förbättrats kraftigt, men forskarna vill se mer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Luften i Sverige och Västeuropa har blivit dramatiskt renare under de senaste 50–60 åren. Utsläpp av bly och svaveldioxid har nästan försvunnit, medan kvävedioxid och partiklar har halverats. Längre tillbaks i historien var luften ofta mycket sämre än idag, från vedeldning i rökiga grottor, hyddor och stugor till kolsmog i industristäder som London.
Förbättringarna beror på elektrifiering, fjärrvärme, renare fordon, katalysatorer och internationellt miljöarbete. Luftföroreningar orsakar fortfarande många förtida dödsfall, men folkhälsan har förbättrats avsevärt. Experterna menar att arbetet måste fortsätta eftersom ytterligare renare luft ger stora hälso- och samhällsvinster.
Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251014.
I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.
Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.
WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se