Vetenskapsradion

Vi tar tempen på den galopperande AI-utvecklingen genom att stämma av förra årets AI-spaningar mot hur det blev och tittar fram mot 2026.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I 3D och under en kupolformad bioduk får två gymnasieklasser göra ett besök inuti AI -– och se hur systemen fungerar. Det är premiär på filmen ”AI – en immersiv resa in i framtiden” i fem svenska städer, och vi är med i Norrköping.
Här träffar vi också två forskare som varit med och tagit fram filmen: Amy Loutfi som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och Örebro universitet, och Anders Ynnerman som är professor i visualisering vid Linköpingsuniversitet och ansvarig för dome-projektet, där filmen visas.
Med dem stämmer vi av förra årets spaningar – hur rätt eller fel fick vi? Vad händer just nu och vad har vi att vänta av AI-året 2026?
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.
Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.
Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.
Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Snön är mer än vita flingor den isolerar, ger livsutrymme och styr hur djur och växter klarar nordiska vintrar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det blev en snöig inledning på år 2026. På sina ställen föll det nästan en meter nysnö på en vecka.
Vi ska till en vintrig granskog i Gästrikland där den blockiga marken täcks av ett fluffigt snötäcke och där man kan se spår av både räv och rådjur, men snön är mer än ett vintertecken – den är en komplex del av naturens ekosystem.
När landskapet täcks av vitt förändras både ljud och ljus. Snön fungerar som en naturlig ljuddämpare, skapar tystnad i skogen och ger det blå ljus som präglar nordiska vintrar. Under ytan finns ett isolerande lager som gör att smådjur som gnagare kan överleva i ett varmt rum mellan marken och snötäcket. Snön är också hem för mikroskopiskt liv, från alger till nematoder, och påverkar hur större djur som rådjur och älg klarar sig när snödjupet ökar. Dess struktur avgör allt från lavinfara till skidförhållanden – varje kristall binder på sitt sätt och formar snöns egenskaper.
Snön är inte bara flingor som faller, utan ett dynamiskt system som styr liv, klimat och landskap under vintern.

Reporter Joacim Lindwall
[email protected]
Producent Lars Broström
[email protected]

Havsöringar och vattenfladdermöss hör till vinnarna i Stångån där ett projekt för att restaurera vattenmiljöer har tagits till en ny nivå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån.
Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget.
Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna.
Programledare: Joacim Lindwall
[email protected]
Reporter: Sara Sällström
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251125.
Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.
På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten.
För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.
Medverkande studenter från Uppsala universitet:
Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]