Vetenskapsradion

Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i november 2025.
Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden.

Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010–2023.

Reporter: Lena Nordlund
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

På naturbruksgymnasiet Sötåsen lär sig eleverna att ta hand om groddjur samtidigt som de hjälper till att bevara en akut hotad regnskogspadda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången i april 2026.
Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.
Programledare: Sara Sällström
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Kan robotar med AI bli till nytta för äldre och funktionshindrade? Det ska ett nytt projekt på KTH i Stockholm undersöka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En robot som kan hjälpa dig med det du inte klarar – och samtidigt inspirera och motivera dig till att fortsätta med det du fortfarande kan. Det är visionen. Försök har redan gjorts i liten skala med en robot som matlagningscoach.
Professorn i talteknologi Joakim Gustafson och robotforskaren Danica Kragic, professor i datalogi, slår sina påsar ihop i det nya projektet som finansieras av stiftelsen Promobilia.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Tänk dig att sitta på en dyna av ull istället för av fossilbaserad skumgummi. Möt möbeltapetseraren som vill göra våra möbler bättre för miljön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.
I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.
Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.
Reporter: Elsa Östlund
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]