Vetenskapsradion

Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.

Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.

De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?

Reporter: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning?
Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.
Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik.
Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöer

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.
Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.
Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling Rymdstyrelsen
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers.
Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]