Vetenskapsradion

Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I en dramatisk informationsfilm skildras vilka risker ett utbrott skulle innebära för Tokyo och platser och personer som befinner sig närmre vulkanen.
På plats i Tokyo möter vi vulkanologen Toshitsugu Fujii, den expert som uttalar sig i filmen, och som har också varit med i arbetet med den. Han har studerat Fuji sedan millennieskiftet, då viss aktivitet under vulkanen kunde registreras. De senaste 5 000 åren har det skett utbrott vart 30 år i genomsnitt, berättar han, men nu har det varit uppehåll sedan 1707. Den gången spreds stora mängder aska över Edo, som Tokyo hette på den tiden. Idag skulle ett askan från ett liknande utbrott få större verkningar på moderna transporter och infrastruktur, säger han.
Flödande lava, flygande stenblock, så kallade pyroklastiska flöden och stora störtfloder av lervälling är andra farliga risker, beroende på vilken typ av utbrott som sker. Det här är vanskligt att förutsäga, och tyvärr kan forskarna inte heller förutsäga när ett utbrott skulle kunna ske, mer än i bästa fall några dagar i förväg.
Medverkande: Toshitsugu Fujii, professor emeritus vid Tokyos universitet och direktör för det särskilda forskningsinstitutet vid Fuji.
Vi hör också klipp ur filmen, som går att se här.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 20251117.
Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?
Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.
På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?
Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.
Reporter: Anders Diamant
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

100-åriga fanor i arkiven skildrar hur konstfullt hantverk, ideologier och gemenskap gav människor kraft att stå upp för värderingar och förändring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Följ fanornas väg från slagfältets maktsymbol till folkrörelsernas gemenskapsbärare. I ett arkiv i Gävle öppnas ståldörren till ett magasin med över 800 föreningsfanor, standar och banderoller – textila konstverk i siden och ylle, målade och broderade för att bäras i tåg, möten och högtider.
Här förklaras skillnaden mellan fana och standar, hur stångens placering styr hur motivet syns, och varför materialitet spelar roll när en gemenskap behöver något fysiskt att samlas kring.
Forskaren Karin Tetteris på Armémuseum har skrivit en avhandling om militära fanor på 1600-talet, som fungerade som delegation av makt från regent till förband, med heraldiska vapen och också hade en psykologisk funktion på 1600‑talets slagfält – fanan skulle alltid synas för att inge hjärta och mod.
I arkivet finns också föreningslivets symboler: arbetarrörelsens motiv, en textilarbetarfana målad av Ida Mellgren och ett standar från rörelsen för kvinnors politiska rösträtt, där Justitia med vågskålen blir bild av rättvisa och målmedveten organisering. Protokoll från 1916 visar hur material beställdes och broderiet gjordes tillsammans – ett tidsdokument över kollektivt arbete och demokratiska landvinningar.

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Klimatförändringarna i Arktis ger smältande isar och enorma bränder. När stora områden brinner och permafrosten töar, hotas klimat, ekosystem och människors hälsa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I delar av Arktis finns synnerligen kolrika marker med permafrost. Efter tusentals år som kolsänkor kan nu områdena istället bli gigantiska källor till utsläpp av växthusgaser när temperaturen stiger, och arktiska skogsbränder blir allt vanligare.
Töande permafrost och farlig brandrök hotar vardagsliv och hälsa också bortom Arktis, konstaterar forskarna Edward Alexander, John Holdren, Joacim Rocklöv och Mats Björkman.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]
Producent: Lars Broström
[email protected]

Kvinnor upplever sin cykelmiljö på ett annat sätt än män, visar forskning, och i vissa områden blir cyklarna bara stulna. Vi får forskarnas tips på hur fler ändå ska välja att cykla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi hör också om utmaningarna i busschaufförernas arbetsmiljö, som kvarstår efter att ha diskuterats i över 60 år. Och hur är det med elbilarna - varför kommer de inte leda till lägre trafikbuller?
Lena Nordlund har varit på Sveriges största konferens kring transportforskning, Transportforum i Linköping, där det också lyftes fram visioner om självkörande bilar. Vetenskapsradions transportintresserade reporter Björn Gunér sammanfattar dem och ger en rapport om hur bra det gick för tågen att komma i tid förra året.
Medverkande: Malin Henriksson, Anders Genell, Jonna Nyberg, Jens Alm och Jonas Ihlström forskare vid VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut; Mikael Ögren, Göteborgs universitet.
Programledare: Lena Nordlund
[email protected]