Vetenskapsradion

På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I långa rader, över stora fält i Skåne, står det bärbuskar och fruktträd. Rosor och humle. Krydd - och köksväxter. Knölar och perenner. Och i växthusen samsas pelargoner med kaktusar, och andra krukväxter.
Den Nationella genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp har till uppgift att bevara generna från trädgårdsväxter som är äldre än 1950. Detta för att växterna innehåller viktiga gener, de är den genetiska basen för framtida trädgårdsväxter, men de går inte att sparas som fröer utan de måste odlas vegetativt för att bevara sina specifika egenskaper.
Det är inte bara växterna som ska bevaras också historierna om växterna, som den om Leksandslöken som ortsborna åt råa i kyrkan, eller den om en dahlia som som gavs i doppresent till en liten pojke i slutet av 1800-talet och som fortfarande finns bevarad.

Medverkande: Erik de Vahl och Lena Ansebo, genbankskuratorer på den Nationella Genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp, SLU.
Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Priset går till Robert E. Hall och Michael Woodford. De har utvecklat en ny typ av makroekonomiska modeller som bidrar till att samhället och ekonomin snabbare kan återhämta sig efter att inflation eller arbetslöshet har stuckit iväg.

Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just har avslöjats. Gäst i programmet är Per Krusell, sekreterare för priskommittén och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud

Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från rymden avslöja om universum? Och varför beskrivs årets kemipris med höger och vänster-händer? I ett specialavsnitt om Nobelprisen 2026 förklarar Vetenskapsradions Annika Östman, Camilla Widebeck och Lars Broström årets prisbelönta forskning i medicin, fysik och kemi.
Programledare: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Programmet sändes första gången 3/4 2025.
Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.
Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.
Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.

Programledare: Mats Carlsson-Lenart
mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se
Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Molekyler kan förekomma som höger- eller vänstervantar - likadana fast varandras spegelbilder. I kroppen finns bara ena sorten. Men de olika spegelbilderna kan ha olika verkan, och det är därför viktigt för den som tar fram läkemedel att kunna bestämma vilken sorts ”vante” man vill göra.
Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just avslöjats: Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai, vars reaktion vi hör i programmet.
Gäst i programmet: Christina Moberg, professor i organisk kemi.

Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Björn Gunér och Lars Broström