Surret kring sälgen – och de små björndjuren som överlever i rymden
Trädet sälg är livsviktigt för många andra arter, särskilt nu på våren. Och överallt omkring oss finns de gulliga tuffingarna björndjuren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte för inte som trädet sälg kallas ”livets viktigaste frukost”. När inget annat blommar tidigt på våren står sälgen där och erbjuder pollen och nektar till nyvakna och vrålhungriga humlor, bin och fjärilar. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh är på besök hemma hos naturvårdsbiologen Tobias Ivarsson utanför Växjö. Här finns en särskild ”surrsälg” som lockar till sig allt från vårsandbin och hushumlor till citronfjärilar och lövsångare. Men också en hel liten sälgskog där Tobias och hans familj aktivt sparat sälgarna, inte minst för att gynna den läckert röda vårsvampen scharlakansskål. Vi får veta varför sälgarna är så viktiga för så många andra arter, nu på våren men även resten av året.Och så träffar vi några gulliga tuffingar som finns överallt omkring oss - björndjuren. Allt som behövs är lite mossa, vatten och ett mikroskop, så kan man få se djuren som kan överleva både uttorkning och rymdfärder i vakuum, genom att förvandla sig till ett russin. Sarah Atherton på Naturhistoriska Riksmuseet letar i mossa från hela landet, för att ta reda på vilka björndjursarter som lever här. Och hon har hittat fler nya arter än vad hon kunde föreställa sig.Vad är det för gröna kulor som flera av Naturmorgons lyssnare hittat i vattnet nu i vår? Riktigt snygga, som gröntonade glaskulor. Vi skickar frågan vidare till växtekologen Gustav Johansson, expert på saker som växer under vattnet.Mathilda Clausén Wingårdh i Laholm var ute för att spana in nyvakna grodor i en sjö när hon såg något ganska makabert – en hel samling av tomma grodskinn, eller paddskinn. Som om någon flått grodan och ätit upp innehållet. Vilket djur kan ha gjort det? Vi ber biologen Anna Roos svara.I Fågelsångskolan är vi framme vid lektion nummer 47. Den där det ska skiljas på svart rödstjärt, rödstjärt och gulhämpling. Här bjuds sång som låter som kardborreband och krossat glas.I veckans kråkvinkel hyllar Jenny Berntson Djurvall vårens mest hänförande trolleritrick – vitsipporna.Programledare är Mats Ottosson.
--------
1:35:27
Vitsippsvår vid Stenshuvud och det gotländska kärrets rikedom
Sippor i alla färger och ovanliga fjärilslarver i Stenshuvuds nationalpark. Och i Hejnum Kallgate på Gotland myllrar det av exklusiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Stenshuvuds nationalpark ryms nästan hela Skånes natur med allt från lövskogar och betesmarker till klippstränder och kärr. Vårblomningen just nu är magnifik, med sippor i alla färger – blå, vit och gul – samt tusentals backsippor, desmeknopp, gullpudra och Sankte Pers nycklar. Mitt i denna blomning finns morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med naturvägledarna Simon Lundin och Emmie Holst. De spanar också efter näten som den rödlistade ängsnätfjärilens larver bor i, och vi får höra om hur det eldas fläckvis i nationalparken för att gynna fjärilen och dess värdväxt svartkämpar. Kanske dyker även nyvakna snokar och huggormar upp, och det kan bli en titt in på dasset där dvärgpipistrellerna bor.I Gotlands största rikkärr, Hejnum Kallgate, trivs kräsna arter som kallnate, blodkula och kamtuffmossa. En miljö som verkligen får biologen Magnus Martinsson att gå igång. Naturmorgons reporter Lisa Henkow följde med till ett område där det finns planer på ett utökat skydd för den unika naturen, men där det också pågår kalkbrytning någon kilometer bort.Om någon vecka drar Den stora älgvandringen igång i SVT. Vår reporter har besökt sändningsplatsen i Ångermanland och vi frågar också en forskare om hur älgarnas vandring fungerar.Vi fortsätter uppladdningen för Fågelsångsnatten den 17 maj med en ny fågelsånglektion. Den här gången är det fem olika sparvar som magister Ottosson hjälper oss att skilja på.Och kanske kan en öppnad tunnel få hjärtat att bulta igen hos veckans kråkvinklare Helena Söderlundh.Programledare är Karin Gyllenklev.
--------
1:34:32
Knoppar som brister – och skeppsmasken som är en mussla
Vad händer inne i växterna när löv och blommor slår ut? Vi rapporterar direkt från Bergianska trädgården i Stockholm. Och hör om skeppsmaskar som knaprar drivved. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sällan förändras naturen så snabbt som nu på våren. Färgskalan slår om från grått till grönt på några veckor när miljontals och åter miljontals knoppar spricker och slår ut. Hur går det där till egentligen? Och vad finns inne i själva knoppen? Vad är sav för något och hur kan den plötsligt stiga inne i ett träd? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Bergianska trädgården i Stockholm tillsammans med botanist Gunvor Larsson. Vi får höra om olika sätt att klara årstidernas växlingar, hos vintergröna växer, lövträd och tidiga vårblommor som vårlök och snödroppar.Hade regalskeppet Vasa sjunkit i Västerhavet istället för utanför Stockholm hade Vasamuseet inte funnits – hela skeppet hade ätits upp av skeppsmask för länge sedan. Skeppsmasken trivs inte i bräckt vatten, men längs västkusten får bryggor och båtar ständiga besök av den. Jenny Berntson Djurvall har träffat skeppsmasksforskaren Christin Appelqvist för att få reda på hur denna mussla - ja, det är en avlång mussla! - lever, hur viktig den är i ekosystemet och hur man kanske kan hitta ett giftfritt sätt att få de små larverna att hålla sig borta från våra bryggor och båtar.Vad var det för konstig orange päls som Sture Johansson hittade på aspved i småländska Djursdala? Ja, det verkar vara något som sällan dokumenterats. Svampforskaren Sten Svantesson berättar om fenomenet.Röd glada, rovfågeln med den kluvna stjärten, blir allt vanligare och syns allt längre norrut i Sverige. Hur kommer det sig, undrar Kristina Svensson från Kilsbergen i Närke. Vi skickar frågan vidare till fågelkännaren Monica Pedersen, från det sedan länge glad-rika Skåne.I sina feberdimmor hörde Joacim Lindwall tranornas rop utanför fönstret och det var då han kände: Det är nu det vänder. En obetalbar känsla som han hyllar i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.
--------
1:34:16
Förunderlig fjällskog – och en morgon med kameran vid Delsjön
I fjällskogen finns plats för både rödlistade arter och för fantasin. Men kommer skogen finnas kvar? Vi sänder också från naturfotografen Marie Mattssons favoritplats en gammal soptipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer.Ett av favoritområdena är Brudarebacken – en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling…Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar.Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen.Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar.Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket.Programledare är Joacim Lindwall.
--------
1:35:08
Nordliga ugglor – och vridvingarna som bor på birumpor
Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje