Höstvandring på Åreskutan med blick för mossor, lavar och dramatisk geologi
Vi lär känna Åreskutan bortom cykling och skidåkning. Varför ser fjället ut som det gör och vilka mossor och lavar finns här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder hela programmet från Sveriges kanske mest kända fjäll – Åreskutan i Jämtland. Men vi åker inte slalom, flyger skärmflyg eller cyklar mountainbike. I stället höstvandrar vi och tittar närmare på den natur som fjällbesökaren möter nu i september. Vad är det vi vandrar på och igenom, och varför ser fjällen ut som de gör?Hur kom det sig till exempel att Åreskutan gled hundratals kilometer österut över urberget för 400 miljoner år sedan? Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi, finns på plats på Åreskutan denna morgon för att tillsammans med programledare Joacim Lindwall reda ut vad en skolla och en ändmorän är för någonting, och vad de kan berätta om fjällens spännande historia.Särskilt på vintern fylls Åreskutan av turister. Och för skidåkaren är det kanske mest granar och fjällbjörkar som syns på det snöklädda fjällets sluttningar. Men om hösten är en rik flora synlig för den som trampar sig uppåt berget, från den frodiga och mossrika granskogen vid fjällets fot till det karga kalfjället och fjällskravellavens vita mattor på toppen.Vandringen från Åre upp mot toppstugan via Mörvikshummeln och Svartberget är brant. Men biologerna Linda Johannesson och Jesper Wadstein håller ”kryptogamfart” tillsammans med fältreporter Jenny Berntson Djurvall och stannar till vid bland annat bäcknicka och saffranslav längs en av de vältrampade vandringslederna.En vanlig syn för fjällvandraren är också de vita ”bomullstussarna” – flera olika arter av ullväxter. Fjällekolog Lisa Öberg ger en liten ”ullskola” för att skilja på ängsull, tuvull och polarull.Programledare: Joacim LindwallReporter: Jenny Berntson DjurvallProducent: Helena SöderlundhTekniker: Anders Mellgren
--------
1:33:57
--------
1:33:57
Gässen som blivit fler – och olika sätt att inventera fisk
Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
--------
1:34:46
--------
1:34:46
Svensk-finsk flyttspecial om fåglar – och fladdermöss!
Både flyttfåglar och flyttfladdermöss drar nu söderut. Vi sänder från båda sidor av Kvarken i norra Östersjön där flera migrationsleder korsar varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.
--------
1:34:04
--------
1:34:04
Forskare samlas på västsvenska ljunghedar – och fjärilar på Nybrofältet i Skåne
En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.
--------
1:34:33
--------
1:34:33
Stora humrar – och bisonoxarna som kom tillbaka
När fisket upphör växer sig hummern riktigt stor. Vi sänder från hummerforskningsbåten i Lysekil. Och möter de majestätiska bisonoxarna i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det skyddade området runt ön Kåvra utanför Brofjorden har forskarna sett hur humrarna blivit fler och större. Tills nyligen då forskarnas fångster vid provfisket snarare minskat. Och det beror inte alls på att humrarna blivit färre, utan på att de största humrarna inte går in i burarna utan lägger sig ovanpå dem. Då törs inte de små gå in heller. Därför har man nu börjat använda kameror i inventeringen.Veckans fältreporter Lena Näslund kliver på forskningsbåten i Lysekil tillsammans med bland andra Andreas Sundelöf på Sveriges Lantbruksuniversitet för att få en inblick i den senaste hummerforskningen. Bland annat klurar forskarna nu på hur dynamiken i en så här stor hummerpopulation ser ut. Även allmänheten bidrar genom att provfiska parallellt med forskarna.I ett reportage från South Dakota i USA möter vi den amerikanska bisonoxen. Ett djur som kan väga över tusen kilo men trots sin storlek kan röra sig förvånansvärt snabbt. Under 1800-talets första hälft strövade miljontals bisonoxar över hela kontinenten. Men några år senare var de nästan utrotade. Den amerikanska ursprungsbefolkningen som var helt beroende av bisonoxen tvingades bosätta sig på statliga reservat istället. Idag är bisonoxarna tillbaka, om än inte lika många som de en gång var, och de fyller en viktig funktion på prärien.När uppemot 70 vita storkar landade på ett fält i Norsborg utanför Stockholm förra veckan höll Kajsa Engberg på att tappa hakan. Vad gjorde så många storkar där??? Vi ringer upp Petter Albinsson på det Storkprojektet i Skåne för att få en förklaring till att en stor flock vita storkar noterats i både Svealand och Norrland den senaste tiden.I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
Netherlands