Naturmorgon

• Förunderlig fjällskog – och en morgon med kameran vid Delsjön

  I fjällskogen finns plats för både rödlistade arter och för fantasin. Men kommer skogen finnas kvar? Vi sänder också från naturfotografen Marie Mattssons favoritplats en gammal soptipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer.Ett av favoritområdena är Brudarebacken – en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling…Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar.Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen.Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar.Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket.Programledare är Joacim Lindwall.

  --------  

  1:35:08
• Nordliga ugglor – och vridvingarna som bor på birumpor

  Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

  --------  

  1:32:57
• Hajarnas barnkammare – och berguv och ljunghed i Änggårdsbergen

  Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.Programledare är Karin Gyllenklev.

  --------  

  1:34:49
• Filosofen om människan och naturen – och en pinnepromenad

  Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

  --------  

  1:34:34
• Naturpanelen om hungrigaste djuret och bålgetingarnas nattögon

  Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?Vi tar också emot frågor inför och under programmet på [email protected]. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

  --------  

  1:34:43

Meer Wetenschap podcasts

Trending Wetenschap -podcasts

Over Naturmorgon

Naturmorgon: Podcasts in familie