Naturmorgon

De karismatiska lemurerna är en hotad djurgrupp som bara finns på Madagaskar i hela världen. I Kirindyskogen möter vi både små och stora lemurer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgon firar lucia i Botaniska trädgården i Lund, där tre naturexperter samlas i ett grönskande växthus för att svara på lyssnarnas frågor om natur.Denna gång bland annat om hur rävens liv ter sig i storstan, turkosa larver, hur gammal en riktigt tjock tall kan vara och ifall alla fågelföräldrar är så renliga som dem Mikael i Täby fångat på film. De tar emot ungarnas spillning i små vita påsar och flyger iväg med dem direkt. Vi tar emot fler frågor på mejl [email protected] eller via våra sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.Frågorna besvaras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2025. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm. Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

En fågelmorgon vid Dannemorasjön i Norduppland med fågelkännaren Annika Rastén. Och botanisten Ulf Swenson hittar nya arter i herbarier i Australien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.Programledare är Karin Gyllenklev.

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.