Svensk-finsk flyttspecial om fåglar – och fladdermöss!
Både flyttfåglar och flyttfladdermöss drar nu söderut. Vi sänder från båda sidor av Kvarken i norra Östersjön där flera migrationsleder korsar varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.
--------
1:34:04
--------
1:34:04
Forskare samlas på västsvenska ljunghedar – och fjärilar på Nybrofältet i Skåne
En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.
--------
1:34:33
--------
1:34:33
Stora humrar – och bisonoxarna som kom tillbaka
När fisket upphör växer sig hummern riktigt stor. Vi sänder från hummerforskningsbåten i Lysekil. Och möter de majestätiska bisonoxarna i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det skyddade området runt ön Kåvra utanför Brofjorden har forskarna sett hur humrarna blivit fler och större. Tills nyligen då forskarnas fångster vid provfisket snarare minskat. Och det beror inte alls på att humrarna blivit färre, utan på att de största humrarna inte går in i burarna utan lägger sig ovanpå dem. Då törs inte de små gå in heller. Därför har man nu börjat använda kameror i inventeringen.Veckans fältreporter Lena Näslund kliver på forskningsbåten i Lysekil tillsammans med bland andra Andreas Sundelöf på Sveriges Lantbruksuniversitet för att få en inblick i den senaste hummerforskningen. Bland annat klurar forskarna nu på hur dynamiken i en så här stor hummerpopulation ser ut. Även allmänheten bidrar genom att provfiska parallellt med forskarna.I ett reportage från South Dakota i USA möter vi den amerikanska bisonoxen. Ett djur som kan väga över tusen kilo men trots sin storlek kan röra sig förvånansvärt snabbt. Under 1800-talets första hälft strövade miljontals bisonoxar över hela kontinenten. Men några år senare var de nästan utrotade. Den amerikanska ursprungsbefolkningen som var helt beroende av bisonoxen tvingades bosätta sig på statliga reservat istället. Idag är bisonoxarna tillbaka, om än inte lika många som de en gång var, och de fyller en viktig funktion på prärien.När uppemot 70 vita storkar landade på ett fält i Norsborg utanför Stockholm förra veckan höll Kajsa Engberg på att tappa hakan. Vad gjorde så många storkar där??? Vi ringer upp Petter Albinsson på det Storkprojektet i Skåne för att få en förklaring till att en stor flock vita storkar noterats i både Svealand och Norrland den senaste tiden.I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
--------
1:28:38
--------
1:28:38
Färgstarka biätaren här för att stanna – och Kebnekaises flora kartläggs
Vi sänder direkt från Nikkaluokta om vilka växter som hittats kring Kebnekaise nu i veckan. Och så möter vi biätaren - en ny häckfågel i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka blommor växer kring Kebnekaise, Sveriges högsta berg? Det undersöks just nu av ett gäng botanister från Svenska botaniska föreningen. Vår reporter Lisa Henkow har följt med dem ut i väglöst och ledlöst land i veckan som gått, och rapporterar direkt från Nikkaluokta lördag morgon.Fjällägret som botanisterna är på är en del i växtatlasprojektet, där målet är att göra en svensk atlas över alla vilda kärlväxter. Nästan alla hörn av Sverige har kartlagts, men alltså inte vissa delar av Kebnekaises omgivningar. Att det är ganska otillgängligt gör ju sitt till. Helikopter krävs för att komma till de här vita fläckarna på växtkartan.Med oss är bland annat projektledare Lars Fröberg, Jenny Hjelm Cordoba, Liam Sebestyen och Ingvar Sundh från Svenska Botaniska föreningen.I en helt annan del av Sverige, Maglarp i Skåne, har en ny häckfågel noterats de senaste åren - den färgstarka, exotiska biätaren. Tidigare var den sydeuropeiska fågeln på tillfälliga besök här, men dålig tillgång på mat i Sydeuropa gör att den tvingas allt längre norrut. Vår reporter Mats Ottosson spanar på den nästan osannolikt färggranna fågeln tillsammans med Gabriella Håkansson. Hon arbetar numera med att skydda fåglar och har lämnat sin tidigare bana som författare bakom sig.I en porlande å i Edsåsdalen utanför Åre hittade Fredrik Mattsson några konstiga påsar. Som små trattar som låg där och guppade på botten. Vi ber Tobias Malm på Naturhistoriska riksmuseet förklara vad det är.Algblomning har brett ut sig över stora delar av Östersjön nu i sommar. Men vad är det där gulgröna på vattenytan egentligen? Jo, flera olika arter av cyanobakterier, bland annat en som heter katthårsblom! Det berättar Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.Och varför är det fullt av smågrodor i skogen just nu, särskilt efter att det regnat? Det undrar Claes-Mårten Ingberg. Grodexpert Claes Andrén svarar.Programledare är Karin Gyllenklev.
--------
1:36:14
--------
1:36:14
Blåhakar i närbild och forskarens spindelsug i Ammarnäs
Hur påverkas spindlarna när fjällen blir varmare undrar forskaren Rasmus Erlandsson. Blåhakar och videsparvar ringmärks i Kirunatrakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med spindelsug och nylonstrumpor samlar forskare in spindlar i Vindelfjällen, nära Ammarnäs, för att kolla vad spindlarna äter. Spindlar är viktiga rovdjur, berättar ekologen Rasmus Erlandsson vid Stockholms universitet. Han studerar effekterna av det varmare klimatet i fjällmiljön där uppvärmningen märks tidigare än i resten av världen. Reporter Ingrid Engstedt Edfast.Blåhaken är närmast prålig i sitt gnistrande blå bröst och vi hoppas på närkontakt när fältreporter Alexander Linder besöker ringmärkningen där runt 600 blåhakar ringmärks varje år. Aron Anderssons ringmärkning ligger i Oinakka strax utanför Kiruna.Spindlar är temat i veckans kråkvinkel av Tina-Marie Qwiberg.I programmet berättar också insektsexperten Moa Pettersson om myrlejonsländan, en art som är välkänd som larv men som är en doldis som färdig slända. Dessutom presenteras vi för näshornsfågeln nordlig rödnäbbstoko i Gambia och det geologiska fenomenet sandur på Island.Programledare är Mats Ottosson.
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
Netherlands